Tal av Britt-Marie Kjellgren på
torgmöte i Lysekil 5/3 -05.
På Kommunistiska partiets möte
inför internationella kvinnodagen.
Idag delar kommunistiska partiet
ut ett flygblad här på torget i Lysekil.
Som överskrift kan du läsa:
Bli inte förvånad - bli förbannad!
Flygbladet handlar om oss kvinnor.
Det handlar om vårt värde.
Blir du förvånad över att kvinnors lön är i genomsnitt
20 procent lägre männens?
Blir du förvånad över att långtidssjukskrivna kvinnor
jagas och beskylls för fusk?
Blir du förvånad över att varje dag anmäls 65 fall av kvinnomisshandel
i Sverige?
Bli inte förvånad – bli förbannad!
På tisdag i nästa vecka den 8 mars firas den internationella kvinnodagen!
Finns det någon anledning till att ”fira” kvinnodagen?
Män och kvinnor har inte samma villkor och inte samma ställning i
samhället.
Så är det i dagens Sverige och så har det varit allt sedan
den första uppdelningen av arbetet i kvinnligt och manligt gjordes.
Denna uppdelning är väldigt gammal.
Ekonomiska intressen drev på utvecklingen och befäste den.
Men det är ingen naturlag – att så är det bara.
Kan det idag år 2005 i vårt upplysta samhälle vara någon
som förespråkar detta?
Ja - bli inte förvånad – bli förbannad!
Jag läste häromdagen i Bohusläningen att studier vid Umeå
universitet visar- att vi kvinnor är de stora förlorarna när
nedskärningarna inom äldreomsorgen genomförs och allt fler omsorgsfunktioner
privatiseras.
Det är främst kvinnor som nekas hemtjänst och plats i särskilt
boende och det är huvudsakligen kvinnor som oavlönat vårdar
sina äldre anhöriga.
Allt fler äldre får klara sig utan hemtjänst och det finns inte
tillräckligt många platser inom så kallat särskilt boende.
Så stod det i Bohusläningen.
Här i Lysekil avviker man inte heller från resultatet av denna studie
vid Umeå universitet.
Just nu är stängningen av avdelningen Ankaret på Skärgårdshemmet
den mest aktuella åtgärden av denna utveckling.
Ann-Charlotte Jonsson, vältalig folkpartist här i Lysekil, har uttalat
sig i pressen i frågan. Ankaret behöver inte läggas ner, säger
hon, men avgifterna på t.ex. fotvård och annan service för
de äldre kan höjas istället. Skall det sparas i kommunen så
skall det. Om pengar skall in på något sätt så får
det inte drabba de rika.
Bli inte förvånad – bli förbannad!
Kommunals strejkande medlemmar (huvudsakligen kvinnor inom låglöneyrken)
sveks och fick nöja sig med smulor.
Ensamstående kvinnor med barn har förlorat mest de senaste 15 åren.
Arbetsskadorna ökar mest bland kvinnor,
Bli inte förvånad – bli förbannad!
Och nu ryktas det att det skall bildas
ett kvinnoparti i Sverige!
Huvudargumentet för att bilda ett kvinnoparti just nu är att det inte
hänt någonting på jämställdhetsområdet, trots
mycket prat och trots att snart alla partier håller sig med en feministisk
profil.
Så är det. Ju mer det politiska etablissemanget pratar om kvinnors
rätt, desto sämre går det för oss kvinnor.
Bli inte förvånad – bli förbannad!
De som idag förespråkar ett kvinnoparti har länge och hängivet
stött den politik som bistått regeringen i en fortlöpande finansiell
plundring av den offentliga sektorn.
De har därmed medansvar för en kraftig ökning av kvinnoarbetslösheten,
för ökningen av arbetsskador och långtidssjukskrivning bland
kvinnor och att kvinnolönerna släpar efter.
Bli inte förvånad – bli förbannad!
Jag är inte intresserad av ett kvinnoparti som förespråkar en
formell jämställdhet.
Jag är inte intresserad av att vi får fler kvinnor i börsbolagens
bolagsstyrelser.
Jag är inte intresserad av att vi får fler kvinnliga professorer
och generaldirektörer.
Men, jag tycker inte att det är fel med ett ökat fokus på kvinnofrågor.
För oss vanliga kvinnor är medelklassradikalismen ingen lösning.
Könsförtrycket kräver sin egen kamp, men det gör också
jobbexporten, låglönedumpningen och den sociala nedrustningen.
Jag vill kvinnans frigörelse!
Därför är jag medlem i Kommunistiska Partiet.
Kommunistiska partiet är ett arbetarparti. Det gör oss också
till ett kvinnoparti.
Precis som styrkeförhållandet mellan klasserna, mellan rika och fattiga,
mellan förtryckare och förtryckta har varierat, har även styrkeförhållandena
mellan män och kvinnor varierat.
När vi kvinnor behövts i den samhälleliga produktionen, dvs.
på arbetsmarknaden, har vi kunnat flytta fram våra positioner även
på andra områden, för att sedan åter pressas tillbaka
när kapitalet har ansett det mera lönsamt.
Så, har de relativa framstegen under 60- och 70- talen, då många
kvinnor liksom jag själv fick, möjlighet att skaffa sig en utbildning,
då vi också kunde få arbete och daghemsplats till våra
barn, förbytts i det ena bakslaget efter det andra under den EU-anpassade
nyliberalismen.
Självklart finns det en materiell grund till detta kvinnoförtryck.
Det finns alltid någon som tjänar på att förtrycka olika
grupper i samhället.
Av tradition har kvinnors arbete varit en förlängning av hemarbetet
och kvinnans inkomst dessutom setts som en biinkomst till mannens, huvudförsörjarens.
Därför har vi kvinnorna fortfarande, trots en lagstiftning som förbjuder
lönediskriminering, lägre lön än männen.
De kvinnliga arbetsuppgifterna handlar ofta om service, vård och omsorg
eller om monotona monteringsarbeten.
Arbetstiderna är sämre –vi kvinnor arbetar oftare deltid, har
mer obekväma arbetstider samt osäkrare anställningsförhållanden.
Det går tydligt att se ett samband mellan EU-inträdet och försämringen
av anställningsvillkoren. En tredjedel av unga LO-kvinnor saknar idag fast
anställning.
Kvinnornas arbetsrelaterade ohälsa ökar också, både vad
gäller fysiska som psykiska symptom.
Klappjakten på sjukskrivna har sin udd riktad mot kvinnor i offentlig
sektor som är den grupp där långtidssjukskrivningarna ökat
mest.
Många av oss kvinnor bär dessutom det största ansvaret för
hem och barn och även åldrande föräldrar. Privatiseringar
och nedskärningar av vård och omsorg drabbar därför i dubbel
bemärkelse oss kvinnor.
Kombinationen ökande arbetsbördor i hemmet och stress på arbetsplatserna
innebär en ohälsoutveckling som vi ännu bara sett början
på.
Även denna utveckling är följden av EU-medlemskapet. Välfärdspolitiken
har ersatts av en nyliberal politik helt anpassad till marknadens krav.
Att allt detta innebär minskad tid och ork för fackligt och politiskt
engagemang är inte konstigt men olyckligt.
Många av oss kvinnor ”väljer” också som man säger
att jobba deltid för att hinna och orka med hemarbetet. Detta får
också en negativ effekt på vår ställning i yrkeslivet,
på fortbildning, löneutveckling och framtida pension.
Kvinnorna står fortfarande för större delen av hemarbetet.
Bli inte förvånad – bli förbannad!
Det mest brutala uttrycket för
oss kvinnor under kapitalismen är det sexuella förtrycket.
Med detta menar jag såväl pornografi, prostitution som våldtäkt
och annat våld mot kvinnor.
Helt nyligen kunde vi läsa om en 13-årig flicka i Motala som skändligen
hade våldtagits av ett antal män.
Nu sänker hovrätten straffet för dessa män.
46 procent av alla vuxna kvinnor har utsatts för våld av en man (enligt
SCB).
Bli inte förvånad – bli förbannad!
Exploateringen av kvinnokroppen tar sig allt värre uttryck.
Sedan Östeuropas fall har sexslavhandeln med kvinnor har ökat lavinartat.
Sexindustrin omsätter miljarder kronor och den handeln kommer i världsmåttstock
på tredje plats efter handeln med vapen och handeln med knark.
500 000 fattiga kvinnor säljs som sexslavar i Europa varje år.
Bli inte förvånad – bli förbannad!
Kommunistiska partiet är för alla människors lika rättigheter
och motsätter sig förtryck och särbehandling på grund av
ras, kön eller religion.
Att kämpa för lika villkor för kvinnor och män är därför
en självklar del i vårt arbete.
Dock är en del frågor specifikt kvinnofrågor.
Dessa frågor är dock inte skilt från den övriga politiken.
Finns det då någon anledning att ”fira” kvinnodagen?
Fira och fira!!
Hur hänger nu allt ihop?
Har kommunalarnas låga löner med prostitution och svarta pigjobb
att göra?
Ja, det hänger ihop.
Det handlar om oss kvinnor och om kvinnors värde. Kvinnor värderas
lägre än män och det slår igenom på nästan alla
områden. De låga kvinnolönerna är en tydlig signal på
vilket värde samhället ger kvinnor och kvinnors arbete.
Naturligtvis handlar det inte bara om kön, utan också om klass och
politik.
Det finns kvinnor som tjänat på EU-medlemsskapet och på den
nyliberala politiken.
Grunden för orättvisorna i vårt samhälle idag är ekonomiska.
Rättvisa löner och rättvisa villkor på arbetsmarknaden
banar väg för verklig jämställdhet!!
Därför säger vi i Kommunistiska Partiet att
viktiga kvinnofrågor är:
-Lika lön för likvärdigt arbete! Trots lagstiftning och världens
mest jämställda regering har detta självklara krav ännu
inte genomförts. Det är inte acceptabelt att en kvinna skall ha lägre
lön för att hon är kvinna. Lönerna måste upp. Snart
är det dags för Kommunal att skriva ett nytt avtal – det får
inte bli ännu ett svek!
-Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön! Detta är det viktigaste
kravet för att nå jämställdhet i hemmen och förebygga
utbrändhet och arbetsskador. Detta har samhället råd med.
-Försvaret av den offentliga sektorn! När den offentliga sektorn byggdes
ut och samhället tog ett större ansvar för barn och gamla var
det förutsättningen för att vi kvinnor skulle kunna gå
ut i förvärvsarbete. Den offentliga sektorn blev dessutom en viktig
arbetsplats för många kvinnor. Nu är nedrustningen av välfärden
i full gång. I Lysekil märker vi det bl.a. genom nedläggningar
och neddragningar inom äldrevården. Avdelningen Ankaret på
Skärgårdshemmet är ett exempel. Det är då till största
delen vi kvinnor som blir arbetslösa.
-Tillgång till en god barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg
liksom en utbyggd föräldraförsäkring är också
nödvändiga förutsättningar för att vi kvinnor skall
kunna delta i arbetslivet på samma villkor som männen.
-Sverige ut ur EU!
EU:s krav på budgetbalans och utgiftstak står i direkt strid mot
kvinnors behov av en stark offentlig sektor.
-Stopp för det sexuella förtrycket.
Pornografins och prostitutionens utbredning och allt råare karaktär
är en kränkning av alla kvinnor och kan inte accepteras.
Bli inte förvånad – bli förbannad!
Fira gärna kvinnan och kvinnodagen den 8 mars.
(Gärna alla andra dagar på året också!)