Nedan följer en debattartikel som ger Kommunistiska Partiets syn på hur vårdbehovet skall tillgodoses. Det är inte resurser som saknas, det är den politiska viljan. Man måste motverka nyliberalismens orättfärdigheter, inte verkställa dem. Artikeln publicerad i Proletären nr 7/05 och Lysekilsposten 14/2-05
Mer vårdresurser, inte mindre.
Det pågår en tidvis hetsig debatt om vården i Lysekil.
Trots kö till vården har socialnämnden beslutat att stänga
en vårdavdelning.
Men nämnden var inte enig, Kd och Folkpartiet gick emot beslutet och nu
är den socialdemokratiska majoriteten upprörd.
På en punkt har (s) majoriteten rätt att vara upprörd.
Fp och Kd predikade ännu grövre nedskärningar när budgetramarna
spikades i kommunfullmäktige i november.
Ett ryggradslöst dubbelspel således från fp och kd.
Men vi tycker det är lika illa med (s) och (m):s rakryggade nedskärningspolitik.
Kommunistiska Partiets analys av läget är följande:
Det har gått knappt tre månader sedan Lysekil kommunfullmäktige
klubbade 2005 års budgetram.
Socialnämnden dömdes där till att banta sin verksamhet med i
runda tal 10 miljoner kr. Detta i en tid då vårdbehoven växer
och den sociala oron och ohälsan kräver större insatser.
Ekonomiskt och politiskt lättsinne på gränsen till vansinne
tyckte vi i Kommunistiska Partiet.
Men när detta beslut togs, förfasade sig Roland Karlsson fp över
att inte kraftfullare åtgärder vidtagits för att
sänka kommunens kostnader och kd:s Elisabeth Larsson betonade i sitt enda
inlägg att man borde spara ännu mer.
Nu har budgetprocessen gått från yvigt tal om dålig budgetdisciplin,
”heliga stenar” och ”heliga kor” på kommunfullmäktiges
budgetdebatt till att gälla konkret välfärdsslakt.
Hade vi i Kommunistiska Partiet varit representerade i Socialnämnden hade
vi precis som fp och kd gått emot förslaget att stänga vårdavdelningen
Ankaret på Skärgårdshemmet.
Men vi hade inte gjort det med rådet ”skär ned någon annan
stans”.
I vår reservation till 2005 års kommunala budget skrev vi bl.a.
”Tvingande lagstiftning” och otillräcklig finansiering har präglat
regeringens förhållande till kommunerna.
Sveriges kommuner har gått på knäna och trots bibehållen
eller höjd kommunalskatt har man ”tvingats” sälja ut och/eller
stympa verksamhet.
Lysekils kommun utgör inget undantag från denna terrorisering av
offentliga sektorn.
Kommunstyrelsens ordförande tillstår att budgetens ramar är
”strama” men hyser förhoppningen att ramarna kommer att hållas.
Att den så kallade oppositionen pläderar för ytterligare 25
tals miljoner i besparingar, (utan att våga precisera dem) gör inte
saken bättre”
Just så var det fp, m, kd och inte minst Lysekilspartiet ville ha
kraftfullare nedskärningar på ytterligare tiotals miljoner kronor,
med allt vad det skulle innebära.
Med anledning av att fp trots detta gått emot nedläggningen av Ankaret
ställer Anita Lannesjö frågan, ”finns det två
folkpartier i kommunen”.
Vi vill haka på funderingarna kring ”kluvna” politiska partier.
Lokala företrädare för regeringspartiet hävdar att det inte
finns pengar till nödvändig kommunal verksamhet trots att alla ser
att samhällets överklass förser sig som aldrig förr.
I kraft av att man är regeringsparti skulle man kunna stoppa utarmningen
om man ville/vågade utmana den ekonomiska makten.
Som om man inte tillhörde samma parti agerar man lokal verkställare
av en politik falskt baserad på att det skulle saknas resurser
Ekonomiska villkor man inte ”rår över”.
Och visst måste kommunpolitiker vara speciellt blinda när aktieutdelningen
slår rekord med en utdelning på 135 miljarder, (ett hundratrettiofemtusen
miljoner kronor!!) Och man ändå rapar samma fras. ”Det finns
inga resurser”.
Även den senaste (tyvärr
inte den sista) horribla fallskärmshistorien bekräftar vår syn.
När Vd:n för ”staten i staten” Svenskt Näringsliv (fd
SAF) Ebba Linsö får sparken får hon behålla sin månadslön
på 300.000 kronor, i 24 månader.
Det blir 7,2 miljoner kr, det är mer än halva Lysekils socialnämnds
sparbeting.
Utöver detta får Ebba en premiebaserad pension på säkert
lika mycket.
Det är tydligen skillnad på folk och folk.
Kom inte och säg att det saknas pengar/resurser så att de gamla inte
kan få den vård man borde ha rätt till.
För femtielfte gången säger vi. Lyft blicken.
Skär inte ned ”någon annan stans” , driv istället
en politik som tar pengarna där de finns och fördelar dem rättvist.
Lysekils kommun måste trotsa budgetbalanskravet vägra försämringar
och den vägen tvinga fram erforderliga resurser.
Det är inte resurser som saknas det är den politiska viljan.
Man måste motverka nyliberalismens orättfärdigheter, inte verkställa
dem.
Kommunistiska Partiet i Lysekil
Yngve Berlin Fullmäktigeledamot
Britt-Marie Kjellgren ersättare och fd socialnämndsledamot