Den strukturutredning "om teknisk och affärsdrivande verksamhet i Lysekils kommun med koncernperspektiv" som nu levererats av konsultfirman "PriceWaterhouseCoopers" kan sammanfattas med orden - Som man ropar i skogen får man svar.
Konsultfirman PWC har matat in sifferfakta
om Lysekils kommun i ett dataprogram för marknadsanpassning av svenska
kommuner och landsting.
Resultatet blir som förväntat;
en skrift som pläderar för bolagisering och marknadsanpassning
av just Lysekils kommuns tillgångar och verksamheter.
KPML(r) är konsekvent motståndare
till denna omorganisering, inte för att vi anser att nuvarande organisation
är den optimala, utan för att bolagiseringsplanerna leder till
fördyrad och utarmad samhällsservice.
Syftet med den föreslagna "koncern
och bolags -organiseringen" är inte att gynna medborgarna och förbättra
eller förbilliga servicen till dessa.
Avreglering och bolagisering syftar till
att öppna upp kommunens resurser för privata vinstintressen.
Samt lyfta bort kommunens politiska ansvar
från allt fler serviceområden.
I tidigare bolagiseringsdebatter i kommunfullmäktige
har våra politiska motståndare hävdat att kommunal bolagisering
inte leder till privatisering och utförsäljning.
På sidan 10 i "utredningen" kan
man dock läsa.
"Vad gäller elhandelsbolaget, handlar
det om att fullfölja och avsluta den påbörjade processen
med utförsäljning av det delägda elhandelsbolaget Fyrstadskraft
.."
KPML(r) fick således rätt i
sina farhågor vad gäller bolagiseringens syfte även om
en överväldigande majoritet i kommunfullmäktige den gången
"lovade" att "göra gemensam sak med (r) om sådana planer skulle
bli aktuella."
Om vi i KPML(r) den gången "anade"
bockfoten, så sticker den ut alldeles påtagligt denna gång,
möjlig att se för den som så önskar.
Under rubriken "Motiv till kommunala företag"
sidan 24, skriver man.
"Att förpacka verksamheten i ett
AB underlättar avveckling och försäljning av en kommunal
verksamhet oavsett köpare."
Samt "ger en ökad marknadslegitimitet
inom avreglerade sektorer och branscher (el och bostad). etc."
Under rubriken "För och nackdelar
med verksamhetsform i bolag" sid 26 skriver man.
"Bolagsformen förenklar vid försäljning
- allt är paketerat."
Mer tydligt kan man väl inte uttrycka
det egentliga målet med "bolagisering." Att marknadsanpassa
kommunens tillgångar för vidare försäljning till privata
intressen.
I utredningen finns en utmärkt illustration
av skillnaden mellan offentlig verksamhet och privat verksamhet. (sid 21)
"I offentlig verksamhet är servicen
och nyttan för medborgarna målet, pengar/skattemedel är
medlet.
I det privata är vinsten/pengarna/profiten
målet, verksamhet/service är medlet att uppnå denna profit."
Självklart anser KPML(r) att nyttan för kommunens innevånare skall gå före kortsiktiga ekonomiska profiter. Därför förespråkar vi offentlig verksamhet.
Krisen i den kommunala ekonomin ligger
inte i hur verksamheten är organiserad utan i att samhällets
resurser i allt högre grad privatiserats,
Man kan inte möta detta med mindre
än en kraftfull opinion med krav på rättvisare fördelning
av samhällets resurser.
Allt annat är att abdikera för
kortsiktighet och utarmning.
I alla politiska (högtidliga) sammanhang
talas det om vikten av ett långsiktigt hållbart samhälle
Hur långsiktigt hållbart är
det att bolagisera och sälja ut den kommunala servicen?
Skattefinansiering ersätts i korta
perspektivet med avgifter och i det långa perspektivet med utförsäljning
och högre avgifter eller nedläggning av berörd service.
"Poängen" vid en sådan avyttring
av tidigare förvaltad kommunal verksamhet är att något
direkt politiskt ansvar inte går att utkräva.
Hur lever man upp till långsiktig
hållbarhet vad gäller kommunikationerna över Gullmarsfjorden
genom att sälja kommunens båtar?
Göteborgs kommun sålde "Styrsö-båtarna"
billigt (med samma argument som man skymtar i "utredningen" för CW
och Ran).
Resultatet av den affären blev en
god affär för den som köpte av kommunen för 4 år
sedan och i dagarna sålde vidare till ett franskt bolag.
Det franska bolagets nysatsade kapital
skall ge avkastning/profit i kommande regi och det är kommunen och
resenärerna som får betala.
Vi anser att samhället helt och fullt
skall ta ansvar för infrastrukturen.
I ett samhälle där medborgarna håller på att knäckas ekonomiskt av bl.a. en avreglerad elmarknad skulle det vara en ren provokation om Lysekils kommun lägger sig platt för nyliberalismens strategier och göra PWC:s "analys" till sin.
Sammanfattningsvis säger vi därför nej till utredningens förslag om bolagisering och utförsäljning av kommuninnevånarnas gemensamma egendom.