Interpellation: Om kommunens fastighetskapital, Boviks skola och Kyrkviks förskola.

Det finns ett barn och ungdomspolitiskt program som kommunfullmäktige enhälligt har ställt sig bakom och som betonar att man måste satsa på en samlingsplats för ungdomen och ett familjens hus.

Medan höstmörkret faller och grävskoporna utplånar sista resterna av ”slättengården”, en för länge sedan nedlagd ungdomsgård, undrar några av oss som var med och godkände det ungdomspolitiska programmet, vart alla goda ambitioner tog vägen.

Vi sörjer inte fastigheten ”slätten skola”, den skulle ändå inte kunna inrymma ungdomspolitiska programmets ambition att härbärgera ett ungdomens eller familjens hus. Men fastigheten Boviks skola finns fortfarande kvar att rädda till sådan verksamhet.

Vi i Kommunistiska Partiet är oroliga för att denna kommunala fastighet kommer att gå samma öde till mötes som Färgarskola och vi accepterar inte att även Bovik skola används som avbetalningsmedel för det ekonomiska äventyret i Norra Hamnen.

Fastigheten Bovik är ett kommunalt kapital som måste utnyttjas för kommunal verksamhet, en försäljning av fastigheten ger ett något bättre kvartalsbokslut, men gör kommunen långsiktigt fattigare.

Är kommunalrådet med tanke på ambitionerna i ungdomspolitiska programmet om ungdomens/familjens hus och behovet att minska kommunens externa hyreskostnader beredd att ompröva beslutet att sälja fastigheten Bovik?

Kommunen har också ambitionen att växa genom att förmå unga barnfamiljer att flytta till Lysekil samtidigt som vi redan nu har behov av fler förskoleplatser och mindre grupper i förskolorna.

Är kommunalrådet beredd, med erfarenhet från skolstriden i Brodalen, där kommunfullmäktige underkände kommunstyrelsens beslut att lägga ned skolan som nu istället renoveras och byggs ut, att tänka över och ändra beslutet att sälja förskolefastigheten i kyrkvik?

Kommunistiska partiet. Yngve Berlin    Lysekil den 20 september 2012

Tillbaka till startsidan