Kapitalisternas snikenhet drabbar
kvinnorna.
Det är många känslor och tankar som bubblar upp när man
hör att Framfood har beslutat flytta produktionen utomlands och kastar
ut ytterligare 53 människor i arbetslöshet i redan hårt drabbade
Lysekil.
För det första, hur kan det vara tillåtet att göra så.
Hur kan det vara lagligt att företagsägare efter eget gottfinnande
får flytta verksamheten utomlands för att tjäna ännu mer
pengar?
Den konservindustri som idag heter Framfood har en historia som sträcker
sig bakåt till början av förra århundradet.
Så i snart hundra år har hårt arbetande människor slitit
ihop de värde som ägarna gjort till sin rikedom, som sedan sålts
och köpts av andra som tjänat pengar och så vidare.
De löner (inte allt för överväldigande) som arbetargenerationer
slitit ihop och de investeringar som gjorts har således inte varit en
skänk från någon konservkapitalist utan främst ett resultat
av dagligt slit.
Det finns väl ingen Lysekilsbo som inte berörs av berättelserna
om hur kvinnorna på bohuskusten fått slita när dom hämtades
till konservfabrikerna ”när sillen gick till”. Vilken dag på
året och vilken tid på dygnet helst.
Det är materiellt och moraliskt dessa kvinnors slit som konservkapitalisterna
idag syniskt spekulerar med.
Det måste vara något systemfel när den enskilde kapitalägarens
vinst tillåts bli de många människornas och samhällets
förlust.
I Kommunistiska Partiets handlingsprogram skriver vi bland annat:
- Hela Sverige skall leva – stoppa flyttlasspolitiken.
- Kapa vinstnivån i företagen! Inför statligt kontrollerade
investeringsfonder.
- Återupprätta en statlig industripolitik! Driv samhällsnyttig
produktion i statlig regi.
Med EU:s hjälp och skydd så åderlåts svensk industri
av snikna kapitalister och allt fler människor kastas ut i arbetslöshet.
Ungdomar får allt svårare att komma in på arbetsmarknaden
och bli självständiga och stolta människor.
Framfoods lagliga rätt att värna och förmera sin vinst på
bekostnad av arbetarnas väl och ve måste ifrågasättas.
Profitsamhället måste ifrågasättas.
Som sagt många känslor och tankar bubblar upp när samhällets
inneboende brutaliteten bryter igenom.
Jag undrar bland annat: Vad säger ni andra i Lysekils kommunfullmäktige
om dråpslaget?
Vad säger Svenskt Näringslivs megafoner, främst Moderater, folkpartister
och Lysekilspartisten i Kf.
Ni som skyller den höga arbetslösheten på att ”företagsklimatet”
är för dåligt i Lysekil.
Jag undrar: hur skall man förändra ”klimatet” så att
konservkapitalisterna behagar stanna?
Hur skulle ”klimatet” kunna vara bättre för denna konservfabrik?
Fabriken ligger 10 meter från fiskhamnen, TV-nyheterna rapporterade just
att ”sillen går till” som aldrig förr.
Utbildad arbetskraft finns både i och utanför fabriken.
Det finns en emballagefabrik (GoM fd PLM) 400 meter österut. Etc etc.
Ge oss en bra förklaring på hur vi skall förändra ”klimatet”
Om ni inte kan göra detta så hoppas jag att vi för sista gången
i kommunfullmäktige hört Staxäng (m), Roland Karlsson (fp) och
Roland Rombrandt (Lysekilspartiet) med flera gnälla om ”dåligt
företagsklimat” som orsaken till arbetslöshetsproblemen i kommunen.
Det är dags att bilda en bred motkraft till kapitalets rätt att diktera
villkoren för människornas vardag och framtid.
Yngve Berlin kommunfullmäktigeledamot för Kommunistiska Partiet i
Lysekil.