Tal av Yngve Berlin
på fredsmöte i Lysekil 23/5 2015
Ni skall känna er varmt välkomna till detta arrangemang
för fred och neutralitet.
Det är minst sagt ett aktuellt tema nu när Sveriges
krigsminister Peter Hultqvist är i USA och förhandlar om att
stärka det militära samarbetet med USA. Och öka USA: s
militära närvaro i Europa.
Det blir ett tryggare Europa med ökad USA närvaro hävdar
Peter Hultqvist,.
Att USA skapar trygghet och stabilitet med sin närvaro, Ja det
vittnar väl läget i Afghanistan, Irak, Libyen och Syrien om.
Hökarna häckar och förökar sig även i den
nyvalda regeringen och det bådar inte gott.
Kom på i morse att det faktiskt är pingstafton idag, Det
sägs vara hänryckningen tid som börjar med Pingst.
Pingst är också bröllopstider, idag kommer mängder
av mer eller mindre lyckade och mer eller minde varaktigt
förhållande att stadsfästas.
Det får mig osökt att tänka på Peter Hultqvists
friarstråt i USA. Han är där och lovar bort Sverige
till NATO. Rena koppleriverksamheten. Det äktenskapet
måste vi sätt stopp för annars går det
käpprätt med fred och alliansfrihet.
Det behövs motkrafter till krigspropagandan och den militära
upprustningen och vi ser det som vår plikt att göra det vi
kan, för det vi tror på.
Här på torget kommer vi att hålla några tal
kring frågan om hotet mot fred och neutraliteten.
Efter detta torgmöte kommer vi att ha en paneldiskussion i Folkets
Hus, som kommer att handla om NATO, kontra fred neutralitet och
nationellt oberoende,
I Folkets Hus startar vi kl 13 00 och håller på till kl 15
00. TVÅ timmars intressant och givande diskussion med panel
och fika.
Och Vi, det är Kommunistiska Partiets lokalavdelning i Lysekil och
RKU, Revolutionär Kommunistisk Ungdom i Lysekil. Talare på
torget och i Folket Hus blir, Ordföranden i RKU Lysekil, Ivo
Tomasson. Journalisten August Eliasson från tidningen
Proletären och inte minst Erni och Ola Friholt fredsarbetare
från Orust. Som vi är väldigt glada för att ni
ställer upp och delar med er av kunskap och engagemang.
Själv heter jag Yngve Berlin och är medlem i Kommunistiska
Partiet här i Lysekil
Kampen för fred är i allra högsta grad en kollektiv
uppgift och syftet med detta arrangeman är att bilda opinion mot
den allt mer tilltagande krigspropagandan och NATO:s närvaro i
Sverige.
Utan en fredsrörelse värt namnet kommer vi succesivt att dras
in i NATO:s aggressiva militärpakt, det kan vi vara säkra
på.
Vad skulle ett NATO medlemskap eller ytterligare samarbete med NATO
innebära?
Hur många stövelkliv har NATO redan tillåtits ta in i
det svenska samhället?
Det är bland annat detta, denna dags fredsarrangemang kommer att
handlar om-
Ni kommer att få mängder av fakta om, och argument mot NATO,
av övriga talare både här på torget och vid
paneldiskussionen i Folkets Hus, så jag tänkte hålla
mig mer till min personliga avsky för militarism och krigshetsare,
som jag tror jag delar med en majoritet av människorna i Sverige.
Även om det inte så ofta kommer till uttryck så tror
jag antimilitarism ligger latent hos friska människor.
Det finns ett kollektiv men även ett individuellt ansvar i kampen
för fred.
Resten av mitt snack kommer att vara kommunistisk individualism.
När Lysekilsposten i december förra året
traditionsenligt ställde frågan till Lysekilsborna -Vad
förväntar du dig av året som kommer, fick jag
förmånen att bidra med min uppfattning.
Mitt svar, i förkortat version blev att
”Högerkrafterna i Sverige har fått blodsmak, det
gör mig orolig. Men jag förväntar mig att människor
allt mer börjar fatta att det är dags att engagera sig och
arbeta för ett jämlikare samhälle. Fatta att
överklassens gränslösa girighet och snikenhet
förgiftar världen. Jag förväntar mig
också att bombhögerns Jan Björklunds krav på
svenskt NATO medlemskap får betyget ICKE GODKÄNT i Sveriges
riksdag.”
Att hotet om Svenskt NATO-medlemskap fick avsluta min
nyårsönskan i lokalpressen för 6 månader sedan
var inge tillfällighet.
Har länge haft en krypande otrevlig känsla av att
våldsbejakande partier och politiker som Jan Björklund
får härja fritt, och ihop med medias krigspropaganda
underblåser rysskräck och underminera Sveriges
möjlighet att stå fast vid neutralitet och alliansfrihet som
huvudprincip.
Det är otäcka krafter som verkar och det är minst lika
otäckt att så pass många människor går
på krigspropagandan eller inte tycks begriper allvaret.
Vi fredsvänner och antimillitarister måste trycka tillbaka
de våldsbejakande partier i riksdagen som vill ha helt eller
delvist NATO medlemskap.
Och våldsromantiker som Jan Björklund skall inte få
stå oemotsagda och styra opinionen och Sverige rakt in i
fördärvet.
Staffan Heimersson skrev i aftonbladet i veckan en krönika med
rubriket ”Vi lägger oss platt för Putin. ”Syftet
med hans krönika var inget annat är att driva på
för ökad militarism och NATO medlemskap.
Vem här bland fredsvänner är vän av Putin? Ingen
naturligtvis men det är inte de det handlar om, det är bara
ett propagandatrick för driva Sverige in i krigsalliansen NATO.
Vad jag avsyr mest är övermaga pretentiösa politiker och
journalister som på distans arbetar för att andras barn och
barnbarn skall bli kanonmat i kommande erövringskrig. Det skulle
bli en oundviklig effekt av ett Svenskt NATO -medlemskap.
Och jag reagerade strakt på ett inslag i Väst Nytt
förra veckan.
Krigsskepp från NATO besökte Göteborgs hamn och hade
öppet hus för att visa sina resurser.
Ett par grabbar i 10 -12-års åldern, förmodligen
bröder blev intervjuade i TV
Det var häftigt med alla vapnen sa den ene, men tillade –
jag gilla ju egentligen inte vapen, men det var häftigt”
Stackars barn med sådana föräldrar. Som är
så korkade eller aningslösa att man lotsar sina barn rakt in
i kanonmatens tillvänjning.
Att gå ombord på ett NATO krigsfartyg mitt under brinnande
propagandakrig, som om det vore Liseberg eller Universum. Det är
tragiskt.
Men åter till en mindre aningslös men dokumenterat korkad
person. Journalisen Staffan Heimersson.
När hela Europa inklusive Ryssland firar segern över Hitler
och nazismen för 70 år sedan, tar Heimersson just Rysslands
firande som intäkt för att Ryssland hotar Sverige och att
Sverige behöver NATO.
Han avslutar sin krönika ” Överst på Putins
erövringslista står att vidga Kaliningradområdet.
Litauen tvingas till eftergifter. För att göra det
behöver han Gotland som avstamp. Som stämningen är i
Sverige – vi förlöjligar
”rysskräcken”, vi har aktiva putinister som
ambassadören Sven Hirdman och Putins egen skattmästare
Thorbjörn Törnqvist och den chica kulturvänstern -
lägger vi oss platt.”
Nej Heimersson vi skall inte lägga oss platt vare sig för
Putins Ryssland eller för det USA- ledda NATO, det är
väl det som borde vara en konsekvent neutralitetspolitik.
Jag är övertygad om att det vore mer rättvisande om
Heimersson publicerade sina alster under rubriken -rapport från
en bardisk!
Nej fy fan för militarism och våldsromantiker som
Björklund och Heimersson. Men det är sådana vi har att
göra med.
Fredskampen måste vara bred och kollektiv, men som sagt vi har
naturligtvis också som enskilda individer både
rättigheter och skyldigheter att göra det vi tycker är
viktigt.
Som 18-19 åring, för nästan 50 år sedan 1967-68,
tog min antimilitarism sig uttryck i att jag totalvägrade
militärtjänstgöring.
Istället för att åka in i lumpen rev jag sönder
min inkallelseorder och meddelade militärledningen att jag inte
tänkte infinna mig.
Jag fick en skarp påminnelse från det militära och
skrev ett brev till svar.
Jag skrev bland annat: Den korta versionen.
Ӏr det blandekonomin, kapitalismen, Wallenberg,
Sträng, tårgas, Torsten Rapp, Herman Kling, batonger. FPU,
SSU, Systembolaget, Saab, Volvo, Folkpartiet; Anders i Krana, eller
är det kanske Favörbutikerna jag skall försvara?
Förutom denna något provocerande inledning, skrev jag som
avslutning ”Två tredjedelar av jordens befolkning
svälter, inte på grund av bristande intelligens, inte
på grund av bristande intresse för arbete, inte på
grund av brist på naturtillgångar. UTAN PÅ GRUND AV
UTSUGNING.
Som ni kanske förstår är jag inte samvetsöm och
kan av samhället inte forslas in i vapenvägrarnas fålla
utan jag är socialist och står på jämlikhetens
och rättvisans sida, inte på samhällets.
Jag totalvägrar.
Jag undertecknade brevet med:
Skriv snart, din Yngve.”
Men jag fick aldrig något brev till svar, istället blev det
polishämtning, rättegång och en månads
fängelse.
Idag skull jag kanske uttryckt mig lite annorlunda men min
grundinställning till militarism och krigsallianser den ligger
kvar, det är en sak som är säker.
En annan sak som är säker. Är att vara motståndare
mot NATO är inte det samma som att vara emot rätten att
försvara sig som individ eller nation. Att lägga sig platt.
När jag för ca 50 år sedan vägrade delta i Svenska
krigsmakten var jag också tillsammans med tusentals andra
progressiva ungdomar aktiv i stödet för Vietmans folk som
försvarade sig mot världens mäktigaste militärmakt,
USA. Den militärmakt Hultqvist lagt sig platt för och
vill etablera på Svensk mark.
Det är i dagarna 40 år sedan det Vietnamesiska folket
bokstavligen drev ut världens mäktigaste militärtmakt i
havet och kunde påbörja en fredlig uppbyggnad av landet.
Det är 70 år sedan Hitler och Nazityskland krossades och som
högtidlighålls på olika sätt.
Vårt sätt att på årsdagarna av segern i Vietnam
och andra världskriget hedra de människor som slogs för
rätten till fred måste vara att slåss mot krigshets
och militär upprustning. För social upprustning fred och
neutralitet.
Tillbaka till
startsidan