Kamrater. Lysekilsbor.

Det drar en farsot över landet. Det är privatiseringen av våra gemensamma egendomar och avskaffandet av arbetarklassens tillkämpade rättigheter som går hand i hand med en kampanj från överklassen som syftar till att slutgiltigt ta död på allt kollektivt tänkande och ägande i samhället.
Djungelns lag håller på att tvingas på oss, och solidaritet och samhälleligt ansvarstagande bland Sveriges politiker är lika ute som Göingeflickorna.
Marknadskrafterna i form av EU har tillåtits tränga in i det mänskliga livets mest ömtåliga hörn. Värdig vård , bra skolor eller pensioner som går att leva på är inte längre var och en förunnat.
Under 90-talet har antalet mångmiljonärer tredubblats, de som tjänar mer än tre miljoner har åttadubblats och aktieägarna har fått mer än 500 miljarder i utdelning utan att göra ett nyttigt handtag. Resultatet av den omfördelningen visar sig idag:
800 000 personer lever under det officiella fattigdomsstrecket i Sverige ..
Fördelningen av resurserna har inte varit så orättvis som nu sedan början av seklet och Sverige ligger på en första plats i världen vad gäller ökade klassklyftor under 90-talet. Allt enligt statistiska centralbyrån.
Samtidigt hör vi varje dag på nyheterna hur bra det går för Sverige.
Det är därför inte att undra på att sossarna funnit det för gott att på de ställen där de fortfarande har mage att fira 1a-maj , den internationella arbetarklassens högtidsdag, åtminstone haft den goda smaken helt lämna politiska sakfrågor som till exempel fördelningspolitiken åt sidan.

Nyliberalismens tankar om det allom saliggörande privata initiativet och ägandet genomsyrar numera alla partier från Moderaterna till V.
KPMLr står som ensamt parti kvar som försvarare av och förespråkare för ett samhälle med rättvisa och majoritetens intressen och välbefinnande för ögonen. De ekonomiska klyftorna i samhället är i dag lika tydliga som i arbetarrörelsens barndom, och motsättningen kan bara lösas genom att det privata ägandet av nationella tillgångarar och de industrier där rikedomarna skapas tas över av arbetarklassen och drivs utan överklassen i en planerad ekonomi med majoritetens bästa för ögonen.
Regeringen har avsvurit sig inte bara en traditionellt socialdemokratisk politik utan dessutom den nationella självbestämmanderätten.
Våra livbetingelser ligger för tillfället i händerna på det myglande och kapitaliststyrda EU.
Under täckmantel av intressegemenskap och mindre byråkratiska kontakter med de andra europeiska länderna lyckades en enormt påkostad propagandamaskin övertala en knapp majoritet av svenska folket att rösta för medlemskap i EU.
Konsekvenserna är förrödande och uppenbara och folk har som tur är vänt ryggen åt valen till det farsartade, korrupta och maktlösa Euparlamentet.
Vad har då EU-medlemskapet inneburit annat än enorma ekonomiska fördelar och oanade möjligheter till ytterligare mygel för parlamentarikerna och byråkraterna i Bryssel?
Jo precis det KPMLr hävdat, en lagstadgad Moderatpolitik som nu sätter sin prägel på den offentliga sektorn, förhållandena på arbetsmarknaden och utrikespolitiken .
Konvergenskravet, d.v.s. det fullständigt irrationella direktivet att svenska statens utgifter inte får överstiga ett av EU bestämt tak, oavstett statens inkomster, drabbar Sveriges arbetarklass med allt tydligare konsekvenser.
Det överskott i statens finanser som visat sig under den senaste tiden får helt enkelt inte användas till att förstärka den allt mer krympande offentliga sektorn.
Det får bara användas till att sänka inkomsterna och detta sker nu bland annat. i form av skattesänkningar företrädesvis för de rika och införande av enhetstaxor som sänker kostnaderna för dem som har råd att betala höga avgifter. Och detta sker samtidigt har progressiviteten i skattesystemet mer eller mindre avskaffats.
För en sunt tänkande människa verkar detta ju helt befängt, och befängd är åxå hela EU-politiken ur arbetarklassens synvinkel.
De statliga åtagandena får inte ligga på en nivå där majoritetens behov blir tillfredställda trots att de ekonomiska förutsättningarna finns i samhället.
Vård skola och omsorg skulle det satsas på av alla partier före förra valet, ,Olyckligtvis var valpropagandan lite luddig, vi missade nog lite till mans att det det skulle satsas på först var slaktandet av offentlig vård , skola och omsorg, så att det skulle bli så erbarmligt inom dessa sektorer att allting annat än offentligt drift skulle framstå som bättre. Sen skulle de människor som det går så bra för satsa sina pengar i traditionellt samhälleliga verksamheter för att göra sig en hacka!
Nu vet vi bättre. Konsekvenserna av vallöftena var för en gång skull entydiga., nämligen nedrustning av skolorna, fler barn på dagisavdelningarna, långa köer överbeläggningar och bristfällig vård på sjukhusen och en allt mer ansträngd kommunal ekonomi bl. annat beroende på att patienter körs hem från sjukhusen innan de är friska.
Förhållandena öppnar planenligt möjligheterna för att sälja ut omsorgen till privata bolag. Högerkrafterna tar krisen i den offentliga sektorn som intäkt för att allt offentligt av princip är dåligt och landstings- och kommunalpolitiker av alla schatteringar blir lättade om de slipper ansvaret och hela den ekonomiska bördan av den sociala sektorn.
Olyckligtvis har ju inte våra miljonärer och de som det går så bra för historiskt sett visat sig vara de mera samvetsömma i samhället och heller inte gjort sig mest kända för sitt sociala patos, men socialdemokraterna låter dem villigt trots det ta över.
Lägsta anbudet vinner, så lyder den heliga upphandlingslagen ! och vi är tillbaka till en tid när fattighjon såldes ut på bygden till lägstbjudande
Så har nu tex Stockholms landsting sålt ut vårdinrättningar i en ofattning som blivit världens största privatisering !
De alltmer pressade förhållandena på våra skolor, sjukhus och andra vårdinrättningar leder dessutom till att personalen mår allt sämre. Uppsägningar på grund av att man inte kan ta moraliskt ansvar för sitt arbete och utbrändhet har blivit en farsot bland offentligansällda och lönerna är usla. Ungdomar söker sig inte till lärar- och vårdyrkena, och de akuta luckorna fylls upp med privata bemanningsföretag. Inhyrningen av dessa företag ruinerar ytterligare det offentliga, då de anställda i bemanningsföretagen ofta tjänar mer än de anställda i det offfentliga. Dessutom skall det ju finnas utrymme utöver lönerna för profit till ägarna. För de anställda i bemanningsföretagen kantas vardagen av återkommande skandaler vad gäller undermålig service, beskuren yttrandefrihet , avsaknad av rätt till A-kassa och begränsade övriga fackliga rättigheter.
Så har höger- och EU-krafterna lyckats få i gång en för folkflertalet nedåtgående spiral vilken skall resultera i total privatisering , maximal profit även på vård, skola och omsorg och fattighus åt dem som inte kan betala.
Inte ens de mest välvilliga kommuner kan göra något åt saken då alltfler allt sjukare skickas hem från landstingens sjukhus, den så kallade avhospitaliseringen av psyk och äldrevård och kommunaliseringen av skolan inneburit allt fler utgifter för kommunerna utan motsvarande statliga bidrag . Men kommunpolitikernas protester mot att allt mer lastas över på den kommunala budgeten klingar dock något falskt eftersom alla ju vet att det är deras egna moderpartier i riksdagen som organiserat kaoset.
Riksdagsmän och dom andra det går så bra för, kan sen i förnäm avskildhet befolka de privata skolor och vårdinrättningar som man själv väljer.
. Visst är det tjusigt med ökad valfrihet!
Snart får vi väl, med tanke på att klassklyftorna ökar snabbast i världen i Sverige, skåda hela privata samhällen enligt amerikansk modell, omgjärdade av murar och bevakade av privata vaktbolag där överklassen lever som om resten av världen inte fanns. Så slår EU-politiken vad gäller den offentliga sektorn.EU-medlemsskapet, den sociala nedrustningen, marknadsanpassningen och upphävandet av valutarestriktionerna har inneburit en katastrof på arbetsmarknaden. I dag är över 400 000 heltids- och ytterligare 200 000 deltidsarbetslösa, och det bidrar till att det går så bra för Sverige. Lönerna kan pressas i botten om fler söker samma jobb och arbetarklassens genom facklig kamp förvärvade rättigheter kan skrotas. Så sker åxå. Lagen om anställningsskydd sätts allt mer ur spel genom tillfällighetsanställningar och andra trick, nu senast den s.k. Aktivitetsgarantin som innebär att man , om man saknar a-kassa tvingas jobba för 103 kr om dan. Bemanningsföretag som nu förresten åxå skall drivas av Metall växer upp som svampar ur jorden och används för att hota folk med, arbetstiden för dem som arbetar har i praktiken förlängts genom att man måste arbeta över för att få det att gå ihop, semestern har förkortats och regeringen vill höja pensionsåldern. De som har arbete mår allt sämre. Arbetsplatsolyckorna ökar i alla brancher och så gör åxå långtidssjukskrivningarna.
För att mota Olle i grind ,för att dämpa löneökningar och för att stoppa eventuella planer på protester och strejker mot de allt mer människofientliga förhållandena i arbetslivet har riksdagen inklusive V tagit beslut om ett statligt
medlingsinstitut som skall rycka ut vid ev. konflikter på arbetsmarknaden. Allt för att underlätta EMUanpassningen.

ATP-reformen är raserad, de av arbetarna inarbetade pengarna i ATP-fonderna stulna och detta samtidigt som vi ser att allt fler arbetare inte orkar jobba tills ordinarie pensionsålder. För att få en någorlunda skälig pension skall man nu arbeta tills man är 71, och de, företrädesvis kvinnor, som arbetat deltid eller varit hemma med sina barn kan glömma en trygg ålderdom. Dom som inte är smarta nog att satsa i rätt privata pensionsfond får skylla sig själva. Fattighuset nästa även för dem.
Fast det går bra för Sverige. Börsen slår rekord och aktieägarna blir rikare och rikare.
LO som grundades för att kämpa för förbättrade villkår för arbetarklassen ligger platt som en flatlus i högervinden, och undra på det , av LOs tillgångar är 70% aktier. Hur intresserade är dom av att arbetarna tillkämpar sig en större del av de enorma vinsterna?
Sossarna och de övriga EU-företrädarna har dessutom sålt ut den nationella självbestämmanderätten inte bara vad gäller ekonomin utan åxå militärt.
Sverige deltar numera helt oförblommerat i såväl NATO som EU-militära sammanhang trots Ingvar Carlssons känsloladdade försäkringar innan EU-omröstningen om att vi aldrig skulle ge upp neutraliteten.
Nu har ju Sverige visserligen inte varit neutralt i praktiken. Varken under andra världskrigets hitlerfjäskande eller efterkrigstidens Natosamarbete. Natoflyg har ständigt tillåtits flyga över Sverige på spaningsuppdrag mot Sovjet och den svenska marinen har dessutom, officiellt utan regeringens vetskap, samövat med NATO-ubåtar i Svenska vatten , samtidigt som man försökt piska upp en hysterisk krigsstämning mot f.d.Sojet grundad på minkljud och sillstim.. För övrigt har NATOs ubåtar ständigt trafikerat våra farvatten med regeringens goda minne.
Men hitills har åtminstone regeringen i ord spelat neutral eftersom neutraliteten är så djupt rotatd i den svenska folksjälen.
Nu är det slut med den hycklande fasaden åxå. Det mest flagranta exemplet på detta från denare tid är den fullständiga uppslutningen bakom den numera väldokumenterat falska NATO-propagandan före och under anfallskriget mot Jugoslavien. NATOs och EUs lögner trummades ut fullständigt okritiskt både från regeringen och media. Under 78 dygn bombades Jugoslavien sönder och samman medan de få journalister som ifrågasatte NATO-propagandan utestängdes från från presskonferanserna för att inga kritiska frågor skulle nå nyhetsmedia.
I efterhand har visserligen till och med NATOs egna militärer erkänt att syftet med bombningarna var att skapa olidliga förhållanden för civilbefolkningen för att tvinga fram en kapitulation, och det blir allt svårare att dölja den fullständiga laglöshet och terror som idag utövas av USAs gullegrisar UCK. Trots detta forsätter regeringen att delta i sanktionerna mot ett folk som helt folkrättsvidrigt fått hela sitt land förstört av USA och EU:
Varken EU eller EMU-diktaten tilllåter några sentimentala tankar om nationellt självbestämmande. Här gäller monopol kapitalets obegränsade diktatur och detta ställer den socialdemokratiska ledningen upp på utan att blinka.. Göran Persson som först var så emot EMU är nu plötsligt så för.
Vi är med stormsteg på väg att ingå som en fjuttig liten del i periferin av en centralstyrd militaristisk och fullständigt marknadsunderkastad jättestat där vi inte har en suck att göra oss gällande. Med den nuvarande officiella svenska politiken är ju visserligen risken minimal att att våra politiker skulle försöka sticka upp mot överheten, men ändå.
EMU-medlemskap innebär att Sverige frånhändar sig varje möjlighet att styra över sin egen ekonomiska politik.Vi kommer inte att kunna använda valuta och penningpolitik till att tackla lågkonjunkturer eller arbetslöshet. Hela EU skall ha samma ekonomiska politik oavsett nationella skillnader. Denna politik skall dessutom inte ens bestämmas av valda politiker utan av de ledande bankdirektörerna i EU-länderna och dessa gubbar är dessutom oavsättliga. Hur mycket solidaritet och omtanke om Europas miljontals arbetslösa och fattiga dessa herrrar besitter är inte svårt att räkna ut.
Kamrater , hela det militära och ekonomiska platta fall som det så kallade Arbetarpartiet Socialdemokraterna gjort för Bryssel kan inte karaktäriseras som något annat än landsförräderi.
Det är dessutom en moralisk skandal med tanke på hur EU-projektet lanserades av Sossarna innan folkomröstningen.
Högerpolitiken är dock inte ett bara ett .ekonomiskt anfall mot arbetarklassen utan inte minst ett ideologiskt.
Budskapet är : Den som inte satsar på sig själv är dum!
Den personliga lösningen av gemensamma mänskliga problem ärdet som gäller!
Du som har råd:
.Skicka dina ungar till privata dagis och skolor så du slipper den otrevliga trängseln i de stora barngrupperna , de låga betygen och de sociala problemen i den offentliga skolan.
Betala dej förbi de besvärande vårdköerna och sök privat vård så du slipper ligga i korridorer och sköljrum, det skapar ju bara otrivsel.
Visa lite personligt initiativ och gå in till din arbetsgivare och förhandla till dig högre individuell lön så du slipper bekymra dej om dina kassa arbetskamrater som inte kan snacka för sej. Dom har ju faktiskt chansen att göra samma sak om dom vill.
Betala in till din spekulerande privata pensionsfond så du slipper drabbas av att majoriteten av pensionärernas inbetalade ATP-pengar har försnillats. Dom kan ju faktiskt fortsätta jobba till 75 om dom vill.
Och dom som inte har råd har väl valt fel någonstans under livets gång.
Med andra ord :skit i dom andra, bara du klarar dej.
 

Ökade klassklyftor och rekordvinster på börsen
Miljarder kronor av skattemedel till myglande EU-politiker
Utförsäljning av gemensam egendom som järnvägar och kommunikationer
Från utlandet påtvingade försämringar i det sociala skyddsnätet
En militärmakt som laborerar hur den vill trots politiska beslut och inte stämplas som landsförrädare, medan människor som vi, som öppet arbetar för ett rättvist samhälle och aldrig dömts skyldiga till några brott mot rikets säkerhet regisreras i ett register som dessutom är olagligt!
och löftesbrott från politikerna på snart nog varenda löfte som gavs innan EU-folkomröstningen
Är detta en bild av ett civilicerat land?
Jo det är den bild som gör att överklassen tycker att det går så bra för Sverige.
Lyckligtvis accepterar inte alla sakernas tillstånd.
Över hela världen samlas just nu miljoner för att manifestera sin tilltro till ett rättvist socialistiskt samhälle.
En del av dom har samlats här idag för att visa överheten att det inte kommer att gå att bedriva denna råkapitalistiska marknadspolitik i längden. Andra rättskaffens männinskor har visat det på andra sätt. Arbetslösa och sjuhvårdsanställda har visat det . Anställda i de utförsålda tunnelbanelinjerna i Stockholm och personal i privata bemanningsföretag har visat det. Elever i bottenkörda skolor och innevånare i utarmade storstadsstatsdelar har visat det. 100 000 socialdemokrater har visat det genom att lämna partiet de senaste åren. Svenska folket har visat det genom att vägra delta i EU-valen.
Så även om verkligheten kan synas dyster är det inte så.
Förtryck föder motstånd om inte förr så senare, det kan vi vara säkra på.Kamrater, vi som är medvetna om högerkrafternas skövling av vår gemensamma egendom och det ideologiska anfallet mot alla humanitära värderingar har ingen större valfrihet om vi vill leva ett hederligt liv, annat än att efter bästa förmåga fortsätta att slåss för ett socialistiskt samhälle.

Tillbaka till KPML(r)