I förra valet gick alla partier ut och skulle satsa på vård, skola och omsorg. Sedan dess har personalnedskärningar och sparbeting av olika slag varit ett stående inslag för i stort sett varje nämnd i Lysekil. Alla fullmäktiges politiker vet att kommunens ekonomi är dålig, och högerpartier av olika schatteringar påstår att det beror på slarv och ansvarslöshet, alternativt att det inte finns mer pengar, men bara KPML(r) säger varför kommunens pengar inte räcker och pekar åxå ut de ansvariga.
Regeringen, dvs socialdemokraterna, med
hjälp av vänsterpartiet och miljöpartiet har lastat över
allt fler uppgifter på kommunerna, men inte skickat med statsbidrag
så att det räcker. Man har dessutom sänkt skatterna för
över och medelklassen. Samtidigt har EU bestämt att de
offentliga utgifterna i medlemsländerna måste skäras ner,
även om det är överskott i statens budget. Det är helt
enkelt inte meningen att kommunerna skall kunna sköta en sådan
skola, vård och omsorg som vi förr i tiden förknippade
med Socialdemokratisk folkhemspolitik.
Folkhemspolitik är så till
den milda grad ute att t.o.m. språkprogrammet i moderna datorer markerar
ordet med rött när man skriver, vilket betyder att det är
något fel på ordet eller att det inte finns. Snacka om EU-anpassning!
Ju sämre den kommunala, regionala
och statliga servicen blir, dess då lättare blir det för
högerkrafterna att hävda att det privata så kallade alternativen
är bättre och dessutom innebär större frihet för
individerna, det är liksom själva poängen med nedskärningarna,
vilket Curt Nicolin uttryct i sina numera bevingade ord
"man skall själv få bestämma
om man vill köpa sjukvård eller segelbåt för sina
pengar.� Den som inte kan betala vare sig det ena eller det andra göre
sig inte besvär.
Det är inte slarviga kommunalpolitiker
utan pengar som är huvudansvariga till den dåliga ekonomin.
Däremot inte sagt att socialdemokraterna
i Lysekil är några oskyldiga keruber. Det är ju deras parti
ihop med V och MP som dikterar de ekonomiska villkoren för kommunerna.
När pengarna inte räcker i Lysekil är många säkert
ärligtbekymrade, men då vore ju det enda logiska i situationen
att inte företräda de partier som i riksdagen bestämt att
det ser ut som det gör i Sverige i dag. Klasskillnaderna ökar
på alla plan och de rika köper den service de vill ha, plus
segelbåtar. Det är skillnad det!
Kommunledningen griper desperat efter
det ena halmstråt ihåligare än det andra, och den kapitalist
som bara andas om att han skulle kunna skapa jobb för någon
kommuninnevånare får fördelar som är helt osannolika,
som exempelvis köpen av Mossebackeskolan, eller Sunextomten för
hälften av vad kommunen gett för den eller tilllåtelse
att ockupera Anderssons kaj i 50 år. Sånt kan inte klassificeras
som annat än misshushållning med kommunala medel.
Fullmäktige har dessutom beslutat
att försäljning av en hel del kommunal egendom kan skötas
av Kommunstyrelsen, utan fullmäktiges beslut, vilket nu senast gjort
att Lysekils ungdomar och föreningsliv blivit av med Skottegränd
och kommunen blivit av med mark på kajen i Grundsund helt utan demokratisk
debatt. Några kronor kom det väl in till kommunkassan, men förlusten
för samhällslivet blir dess då större. Det är
ungefär som att kissa i byxorna när man fryser om ändan,
först värmer det men efter ett tag blir det rätt mycket
kallare än innan.
KPML(r) kan givetvis inte själva
i fullmäktige rätta till den kommunala ekonomin, men vi pekar
på de verkliga orsakerna till den, och hur arbetarklassen drabbas
av regerings- och kommunpolitiken.
Nu sitter regeringspartierna i
fullmäktige och nämnder och gråter krokodiltårar
och låtsas som om de inte vore med i samma partier som dom som beordrat
de ekonomiska ramarna för kommunen. Och ändå kör sossarna
i Lysekil stenhårt med parollen: Allt hänger ihop! Det ingen
speciell nyhet de kommit på, det har vi sagt hela tiden. Regeringspolitiken
och kommunens ekonomi hänger ihop i allra högsta grad!
Avskaffandet av kommunal beskattning av
bolag, sänkt skatt för de rika, maxtaxor som gynnar de bemedlade,
minskade stadsbidrag och sk reformer som saknar täckning i den kommunala
ekonomin har faktiskt våra kommunpolitikers partier ansvar för
och är det nu så att sossarna dessutom fattat att allt hänger
ihop ser vi fram emot att de tar konsekvenserna av detta och väljer
KPML(r) i stället.
För under sossarnas senaste regeringsår
har högervridningen av regeringspolitiken accelererat ofantligt. Sveriges
stöd till tredje värden i FN minskat drastiskt, se bara på
kryperiet för USA och Israel, inkomstklyftorna har vidgats, var femte
barn i landet lever enligt Rädda Barnen under fattigdomsgränsen,
Vårdköerna växer, våra inbetalade pensionspengar
är bortspekulerade och vi betalar 49 000 kr per minut och person till
EU. Men så har ju Socialdemokraterna åxå minst antal
låginkomsttagare av alla partier på sina listor. Man kan helt
enkelt inte förvänta sig någon arbetarpolitik från
det hållet.
För att allmänheten skall få
ytterligare ett tillfälle att kunna avgöra vem som är ett
reellt vänsteralternativ i kommunen har KPML(r) utmanat SAP och V
till offentlig debatt om vad en verklig och realistisk arbetarpolitik innebär.
Men det ville eller vågade de naturligtvis
inte
Istället för att ge ett riktigt
svar anklagar de oss för att skjuta in oss på de regerande partierna
istället för på Moderaterna. Vi tror att de flesta vi vänder
oss till vet vad moderaterna står för och inte tvekar om huruvida
de skall lägga sin röst på höger eller vänster.
Däremot tror vi att vänsterväljare
kan tveka mellan (s), (v) och KPML(r) och att en debatt därför
kunde vara intressant för dom som vill ha socialism och rättvisa!
Vi tror inte att alla s och v-väljare vet vad t.ex. EU-anpassningen,
statens utgiftstak, och EMU betyder för vår välfärd.
Vi tror inte heller att dom är på det klara med att en röst
på v alltför ofta är en röst på en tom stol
i fullmäktige!
Man anklagar oss för att ha en förvrängd
syn på huvudmotståndaren i politiken.
- Vi tror att Lysekilsborna vet att kommunisternas
huvudmotståndare är kapitalismen. Det behöver vi väl
i all sin dar inte påpeka i en utmaning. Men är det (v)
och (s) huvudmotståndare det hör man sällan talas om.
Sossarna och V säger att vi måste
se till att vi slipper en borgerlig majoritet i riksdag och kommun. Vi
anser att vi har det redan. En borgerlig majoritetskulle innebära
gigantiska skattesänkningar för välbeställda. Men det
är ju precis vad regeringen har genomfört.
Utan sosseregering skulle vi hamna i djup
kris säger man. Men vi anser att Sverige är i djup kris när
klasskillnaderna ökar, den progressiva skatten avskaffas och välfärden
rustas ned.
Allt detta skulle kunna klargöras
i en debatt. Så vi förstår att (s) och (v) tycker det
är lättare att debattera med moderaterna om takten i systemskiftet.
Än med oss om hur en realistisk vänsterpolitik bör se ut.
KPML(r) har i fullmäktige och nämnder
konsekvent gått emot utförsäljningar av gemensam
egendom, orättvisa maxtaxor, höjda avgifter i omsorg och vård,
personalnedskärningar och andra sparbeting, men det fodras också
att Lysekils arbetarklass inte nöjer sej med att lämna
över de politiska frågorna till ombud, ni måste själva
ta till kamp och protestera mot de alltmer ökande klassklyftorna.
. Det är först när vårdanställda,
fattiga föräldrar och lågavlönade organiserar
sig och för politisk kamp mot nedskärningar och orättvisor
som saker och ting kan förändras.
I nämnderna anklagas vi för att
inte ta politiskt ansvar, när vi vägrar gå med på
försämringar och sparbeting. Det är helt riktigt att vi
inte tar ansvar för några nedskärningar när
vi vet att det finns hur mycket pengar som helst hos överklassen.
Att att gå med på att skolan eller omsorgen gamla skall försämras,
eller att det skall införas maxtaxor som gynnar de rikaste samtidigt
som man vet att regeringen givit skattelättnader till dem som tjänar
mest, det är sannerligen oansvarigt, för att inte säga mäniskofientligt.
Att stillatigande åse när gemensam
egendom säljs, personal går i väggen, vård försämras
och bli dyrare och man vet orsaken, det är inte bara ansvarslöst,
utan snarare medhjälp till brott, speciellt om man säger sig
veta hur allt hänger ihop. Därför gör inte KPML(r)
det .
För dej som verkligen vill
ta ansvar för skola, vård, omsorg och gemensam egendom finns
det därför bara ett val i kommunalpolitiken, KPML(r)
I år har vi åxå glädjen att kunna ställa upp i regionvalet. Fast glädje är kanske inte det man först kommer att tänka på när man hör talas om Västra Götalandsregionen. Såvida man händelsevis inte är arvodessugen politiker eller regiondirektör förstås, och tjänar 100 000 i månaden! Men 43 av 49 kommunalråd i västra Götaland blir inte speciellt glada och anser att Regionen svikit löftena om bättre vård. Det är inte ofta vi är så överens med kommunalråd, men situationen är verkligen katastrofal både för patienter, anställda och regionens ekonomi.
Medan en fjärdedel av lönepotten
för primärvårdsläkare går åt till
inhyrda stafettläkare, som tjänar dubbelt så mycket som
vanliga doktorer, så anser alla partier i regionfullmäktige
dvs både V och sossarna ,att det inte finns några pengar för
att höja lönerna för den personal som tjänar under
15 000. Samtliga partier i regionfullmäktige anser dessutom att sjukvård
skall konkurrensutsättas och tas över av sk alternativa driftsformer,
dvs privatiseras. Kostnaderna för bemanningsföretag har fördubblats
sedan regionen beslutade att inte anlita bemanningsföretag. Snacka
om att ta ansvar!
Regionens sjukhus producerade 2 procent
mindre vård 2001 än året innan, trots att landstingsskatten
höjts med 75 öre, och dessutom till ett 7 procent högre
pris, och det berodde banne mej inte på nån låglönesatsning
för de anställda.
Dessutom har våra sjukhus förlorat
hundratals vårdplatser sen regionen infördes.
Vem tjänar på detta?
Jo, ekonomiskt tjänar en jättelik
byråkrat- och politikerstab. Precis som i Lysekil när kultur
och fritid skall sälja tid i idrottsanläggningarna till skolan
fast alltihop är samma konkurs, så sitter det i regionen massor
av beställar- och utförarnämnder och köper och säljer
till varandra. Hundratals byråkrater och politiker i samma
konkurs, fast i olika nämnder, köper och säljer och skickar
papper till varandra till varandra och uppbär feta arvoden och löner.
Resultatet har blivit sämre och dyrare
vård för skattebetalarna och långtidssjukskrivningar och
svältlöner för de lågavlönade som drar det tyngsta
lasset.
Politiskt tjänar högerkrafterna
på en usel offentlig vård, enligt principen ju sämre dess
då bättre. Ju sämre offentlig vård dess då
lättare att lansera sk alternativa lösningar dvs privatvård
för dom som har pengar.
Missförhållandena i Västra
regionen gäller åxå för sjukvården i Sverige
i stort, och hänger ihop med EUs krav på minskad offentlig sektor.
Sedan 90 har
36 000 vårdplatser och 154
000 anställda i kommuner och landsting, och nästa år försvinner
sextusen till.
Är detta något en ansvarsfull
medborgare kan acceptera när enskilda Percy Barnevikar kan få
pensioner som motsvarar Lysekils driftsbudget i två år!
Vård skola och omsorg som sagt, nu
är det val igen och nu dammas de gamla honnörsorden av. Vad hände
då med de sk Perssonpengarna som skulle satsas i dessa krisområden?
Jo, staten gav kommuner och landsting
18 miljarder kronor under den gångna valperioden till att stödja
vård skola och omsorg. Samtidigt tog man tillbaka 8 miljarder i höjda
momsavgifter, Egenavgifternas genomförande innebar att skatteunderlaget
för kommuner och landsting minskade, och det ledde till en ytterligare
förlust med 2,5 miljarder, och resten har försvunnit med statsbidragens
urholkning pga kostnadsökningar. Allt enligt Tidningen kommunalarbetaren.
Det bidde inte ens en tumme ,det bidde nämligen ingenting av Perssonpengarna,
men det lät bra.
KPML(r) :s huvudkrav i regionvalet är
Rädda vården skrota regionen,
Skär ner byråkratin - pengarna
till vården. Lika sjukvård för fattig som rik!
Allting hänger som sagt ihop. Du som har förstått hur de hänger ihop och vill ha en verklig vänsterpolitik grundad på skatt efter bärkraft, gemensamt ägande av samhällets rikedomar och solidariska värderingar välj KPML(r) i kommunal och regionalvalen!