Artikelns text är identisk med den reservation och i linje med den argumentation Kommunistiska Partiet levererade på Lysekils kommunfullmäktiges junimöte 2007. Publicerad i Proletären nr 27-07

Kommunisterna i Lysekil försvarar de offentliganställda

Klassklyftorna i samhället vidgas i ett rasande tempo.
Vissa människor blir svinigt rika till priset av försämringar för de många.
Denna politiskt skapade brist på resurser till offentlig service präglar i allra högsta grad Lysekils kommun och dess fullmäktigemöten.
Det är en medvetet underminerande ekonomisk politik som plågat oss sedan början på 90-talet men som definitivt accelererats med borgarregeringen.
Den moderate riksdagsmannen Staxäng uttryckte sitt partis och den blivande regeringens strategi väldig tydligt i en kommunal budgetdebatt för några år sedan där han sade.
”Det är inte bra att staten tillför mer medel till kommunerna, det förhindrar nödvändiga strukturförändringar” (Strukturförändringar; läs utförsäljning och privatisering)

Som man ropar i skogen får man svar

För ganska exakt två år sedan enades Lysekil kommunfullmäktige, från Vänsterpartiet till Moderaterna om ett 9-punktsprogram ”ÅTGÄRDSPROGRAMMET” för att förändra kommunens verksamhet. (Helt i Moderaternas strategiska linje)
Dyra konsulter tyckte till om den kommunala verksamheten och alla politiker utom kommunisterna anammade vad konsulterna presenterade.
Gemensamt för dessa konsulter var att man utgick från att den verksamhet som samhället, i det här fallet kommunen bedriver är ineffektiv och bör ifrågasättas.
”Som man ropar i skogen får man svar”.
Finns det ingen privat ”aktör” som gör vinst på verksamheten så har den tydligen inget berättigande enligt deras människosyn.
Privat business på bekostnad av service i kommunal regi är vi totalt motståndare till.

”Alternativa driftsformer” murbräcka för de privata monopolen

Vi ställer inte upp på nedklassandet av den kommunala personalens kompetens och romantiserandet av ”alternativa driftsformer”.
De ”alternativa driftsformerna” är bara en murbräcka för de stora privata monopolen, det har färska undersökningar med all önskvärd tydlighet visat.Vi är heller inte speciellt imponerade av konsulter som exempelvis (den avskedade socialchefen från grannkommunen Sotenäs) Jan Bornestig som för stora pengar väglett kommunledningen att ifrågasätta även Lysekils hemtjänstpersonals yrkesheder och sabotera deras arbete.
Den politiska ledningen lyssnar inte på hemtjänstens personal och deras uppfattning om vad som är bäst för de vårdbehövande och vad som är möjligt för dem som skall utföra jobbet.
Istället gör man en tvivelaktig konsults slutsatser till sina egna.

Lågavlönade kvinnor betalar högsta priset för dyra chefer och konsulter

Att spara på lågavlönade kommunanställda och satsa miljontals kronor på nya chefer och konsulter tycker vi är omoraliskt.
Det skapar definitivt ingen frisk organisation med friska medarbetare.
Vi sade därför blankt nej till förslaget till åtgärdsplanen med konkurrensutsättning och privatisering som ledmotiv och föreslog istället en satsning på den egna verksamheten och personalen.
Vi yrkade:”Att kommunfullmäktige för en långsiktig hållbar utveckling i Lysekil beslutar satsa ytterligare på verksamheten i egen regi.Att kommunen strävar att använda både personalens kompetens och de ekonomiska medlen mer optimalt.Att kommunen tar till sig personalens goda idéer om hur man kan arbeta på ett sätt som både gagnar brukaren, är bra för personalen och tillfredställer politiska krav på en verksamhet med god kvalitet och utan privata vinstintressen.”Vårt förslag är inte ett uttryck för att  ”allt är bra som det är”.
Det finns mycket övrigt att önska för att få en optimal organisation.
Men nyckeln är enligt vår uppfattning inte en upplösning av verksamheterna och ett köpslående med ”privata aktörer” om att driva verksamheten.
Vi anser att det är slöseri med personalens kompetens och nongalant syn på människors behov av trygg service. När Lysekils kommunfullmäktige väljer att klampa vidare med dyrbar konkurrensutsättning av verksamheten väljer vi att skriftligen reservera oss mot detta beslut.Yngve Berlin


Tillbaka till startsidan