1:a-majtal
av Yngve Berlin Röd Front 2008 i Lysekil
Kamrater Lysekilsbor
Kommunisternas signum är att ingen politisk fråga är för stor och ingen för liten att agera i om det handlar om klassorättvisor eller översitteri.
Jag skall därför ta detta 1:a Maj möte i anspråk för att ge Kommunistiska Partiets uppfattning om det politiska läget i kommunen.
Det kan verka lite inskränkt att fördjupa sig i den kommunala politikens görande och låtande en sådan här dag när kamraten före mej, föredömligt talat om Högerregeringens människofientliga politik och imperialisternas härjningar och våldsbrott runt vårt klot.
Medan bomberna faller över Palestinas barn snackar Kommunistiska fullmäktigeledamöter om orättvisa VA taxor och andra förhållandevis banala frågor, skulle någon illasinnad kunna invända.
Men som sagt vi kan ju inte fördra kommunal småaktighet eller attacker på den sociala servicen och dess markpersonal, eller toppstyret från kommunledningen för att vi är medvetna om att det finns mycket värre orättvisor i denna värld.
Röd Front är väl om något den revolutionära, politiska, helhetens manifestation.
Apropå politiska prioriteringar så läste jag på text-TV för någon vecka sedan att den socialdemokratiske partiledaren Mona Sahlin äntligen tagit bladet från munnen. (äntligen är väl kanske in te rätt ord)
Men efter ett års taktisk tystnad för att gynna opinionssiffrorna gjorde hon ett av sina första politiska utspel.
Och vad blev det.
Jo hon krävde hårdare tag mot mördarsniglarna.
Det är sant!
Man kan undra hur det står till med omdömet och förmågan att rangordna de politiska frågorna.
Rent taktiskt förstår jag henne mycket väl.
Med den energi som finns i den så kallade oppositionen som hon företräder, så gäller det ju verkligen att välja en fiende man har chans att hinna ikapp och falla i ryggen.
Högerregeringens tempo för att systemförändra Sverige har däremot inte snigelfart.
Ju sämre opinionssiffror dom får i halsen ju mer forcerar man ödeläggelsen och förskingringen av medborgarnas gemensamma egendom.
Det skall hinnas med mycket, innan 2010 och nästa val, när mördarsniglarnas banekvinna förväntas ta över.
Men ingen förnuftig människa skall inbilla sig att Mona Sahlin och hennes Socialdemokrati, med tillbehör skall ge sig på de verkligt slemmiga varelser som plågar vårt land och vår jord.
Nej, skall de bli någon förändring till det positiva så måste människorna som drabbas av högerpolitiken i sin vardag, ta saken i egna händer.
Eller rättare sagt göra kollektivt motstånd, här och nu.
Nåt annat duger inte.
För här och nu i kommunen håller borgarregeringens politik på att omsättas i bister praktisk verklighet av den lokala borgarkartellen.
Medan (s) märkta regeringar hade ”de små klivens marknadsanpassning” som sin väg och hann med mycket elände under sina sista år vid makten.
Så har dagens borgarregering fullständigt öppnat för de fria marknadskrafternas cynism.
I så motto är det frågan om ett systemskifte och etter värre än det varit.
Och med öppet råkapitalistiska borgare i både den nationella och lokala politiken kan man förvänta sig vilka galenskaper som helst.
Ta exempelvis bostadspolitiken!
I ena änden av kommunens centralort, Fridhemsberget med utsikt över Gullmarsfjorden finns 104 obebodda, men fullt beboeliga hyreslägenheter (dom har tillåtits förfalla en tid med det är inte kruxet).
Kruxet är att kommunen är förbjuden att använda dessa fastigheter till bostäder av Statens Bostadskreditsnämnd.
I andra ändan, i Gamlestan med utsikt över Saltöfjorden byggs det nytt, 57 bostadsrätter med havsutsikt för ett pris på över 3 miljoner per lägenhet plus en ansenlig månadshyra.
Vem kommer att ha råd att bo där?
I valet av att skaffa fram nödvändiga billiga och bra hyresrätter till exempelvis ungdomen,
Eller att ge obegränsad support till en fastighetshaj för att skapa attraktiva bostäder till företrädelsevis rika sommargäster.
Då väljer kommunen det senare.
(Undrar om värnandet om privata fastighetshajar ingår i den maritima satsningen kommunen talar så mycket om.)
Att kommunledningen kryper och gödslar för överklasprojekt med våra skattemiljoner är inget nytt och inget vi förvånas över.
Den är i klass med galenskapen att en statlig institution kräver att fullt funktionsdugliga hus måste rivas eller säljas till privatpersoner för annan verksamhet än permanent boende.
Men hur skall man förstå att kommunpolitiker mot bättre vetande (om behovet av hyresrätter) lägger sig platt och till och med blir förespråkare och försvarare av dårskapen.
Är det för att gynna hyressättningen för privata hyresvärdar.
Marknadshyresivrarna ser naturligtvis rivna kommunala hyreshus som led i att kunna höja sina hyror ytterligare.
För oss Kommunister är detta beteende vansinnig kapitalförstörelse och ovärdigt ett civiliserat samhälle.
Med tanke på hur Socialdemokraterna i Lysekil agerat i bostadsfrågan blir det lite märkligt när detta parti just lämnat in en motion till fullmäktige där man kräver ”bra och billiga bostäder till ungdomen”.
Vi kommer naturligtvis att stödja deras motion när den skall behandlas i kommunfullmäktige.
Men man tycker nog att det hade varit bättre om socialdemokraterna stött vårt förslag i precis samma anda och med inriktning på Fridhemsfastigheterna som vi hade på budgetmötet för knappt ett halvår sedan.
Eller, att man givit oss sitt stöd när vi hade frågan uppe på januarimötet när frågan om ökad flyktingmottagning behandlades.
I Januari, då migrationsverket vädjade om kommunens bredvillighet att ta emot fler flyktingar tyckte vi att det vore klädsamt, och ett minimum om den tillika statliga Bostadskreditsnämnden vore bredvillig och hävde förbudet att använda Fridhems avställda hyreslägenheter för sitt ursprungliga ändamål.
Visst skulle det väl ha gynnat bostadssituationen i Lysekil och minskat de spänningar som kan uppstå om det är ett underskott på bostäder.
Varför stöttade inte S detta förslag.
Det är naturligtvis beklagligt att övriga partier har så svårt att ta till sig kommunisternas positiva förslag men vi är inte förvånade.
På septembermötet förra året ställde vi frågan, som egentligen var ett påstående som med tiden bekräftats med råge.
”Vi vill påstå att det pågår ett systemskifte av stora mått i kommunen där enskilda politiker i samarbete med tjänstemän, konsulter och kapitalstarka krafter med glasklara egenintresse agerar bakom lykta dörrar.
Ledande politiker gömmer sig bakom tjänsteutlåtande och tjänstemän gömmer sig bakom konsultrapporter.
Berörd personal, serviceberättigade medborgare och till och med politiskt valda representanter hålls utanför planeringen.
Det är uppenbart att kommunledning och högre tjänstemän så till den grad bländas av storslagna planer från kapitalstarka intressenter att demokratiaspekten bleknat och försvunnit.
Etc…
Vår skrivning att ”Berörd personal, serviceberättigade medborgare hålls utanför planeringen.” Kan verka tillspetsad men det är krass verklighet.
Vi är som vi tidigare sagt de främsta förespråkarna för bättre arbetsvillkor för kommunens anställda, vare sig det gäller skolpersonal eller vårdpersonal.
När kommunledningens lokalutredning för skolan , damp ned fix och färdig med konsekvenser långt utanför skolan värld var vi det första att reagera.
Man får ha vilken uppfattning som helst om en Gymnasieskolas placering, men att planera in den på bekostnad av redan befintlig verksamhet och att fullständigt bortse från helheten och mörka konsekvenserna för andra verksamheter är oacceptabelt
I kommunens fastighet Dona 1:31:s bottevåning även kallad Rinkenäsfastigheten har närmare 60 personer sin dagliga verksamhet under Socialnämndens ansvar, LSS.
Det tog minst ett halvår innan personalen och deltagare där blev informerad om att kommunledningen hade andra planer för den fastighet LSS bedriver merparten av sin verksamhet.
Jag vet inte ens om socialnämnden var informerad det första halvåret. Man kanske medvetet blundade. Man kanske också var bländad.
Faktum är att en drivande folkpartistisk ledamot av Gymnasienämnden så sent som i februari visade sig vara fullständigt ovetande om att det fanns en verksamhet i Socialnämndens regi i fastigheten.
Det säger en del om den politiska nivån.
Men för att göra en lång och tråkig historia kort (och tråkig) så är det bara att konstatera att inom den närmaste tiden blir ca 50 LSS berättigade människor plus personal avhysta från sin lokal och sin verksamhet.
Dom kommer att blir inhysta i någon provisorisk lokal där vettig verksamhet med största sannolikhet inte går att bedriva.
Ett skamligt beteende mot en svag och utsatt grupp med människor, och en bekräftelse på vad vi påstod på septembermötet: att kommunledning ”bländas av storslagna planer från kapitalstarka intressenter”
En politisk prioritering betydligt sämre än Mona Sahlins snigelkamp.
När jag läser gårdagens Lysekilspost och en spalt
”Socialchefen har ordet..” ser man att mönstret håller i sig.
Men det är förenat med en viss risk att som politiker ha åsikter om kommunala tjänstemäns utlåtande vad jag förstå.
För Kommunchefen har tagit politikerna i örat, kunde man läsa i pressen här om veckan och en skrivelse som ännu inte nått vårt parti talar om politikers trakasserier av tjänstemän av skilda slag.
Det ligger kanske något alvarligt bakom vad vet vi, men då får dom ta dem det berör. Man får ta rätt öra så att säga.
Jag tror för min del att det är någon Light Busch- variant, ”den som inte är med oss är emot oss” , någon 11 september eller 1:e Aprilvariant.
Men hur som helst Socialchefen skriver i en dagsaktuell krönika lite puttinuttigt om LSS och Blåställets situation.
”Personalen på Lysekils dagcenter (Blåstället) sitter som bäst och letar efter andra lokaler än de som de nu har i Norra Hamnen” slut citat.
Det är väl en lindrigt sagt falsk bild av situationen för verksamheten.
Jag undrar i vems intresse man bagatelliserar frågan på de sättet.
Kommunistiska Partiet är i känt för att kräva att man skall ”lyfta blicken” när man diskuterar kommunpolitik.
I Budgetsammanhang hävdar vi konsekvent att regeringens ekonomiska politik allt mer utarmar kommunernas möjlighet att leva upp till ens det lagstadgade kraven på social service.
Och att medborgarna får allt mindre service trots bibehållen hög kommunalskatt och avgifter på allt fler kommunala tjänster.
Att lägga på kommunerna allt mer verksamhet utan att skicka med pengar är ett sätt att låta kommunen och kommunpolitikerna sköta den nedrustningen av offentlig sektor som nyliberalerna i riksdag och regering är så överens om.
Det är naturligtvis vår uppfattning att det fortfarande förhåller sig på det sättet.
Men, Man får ju inte lyfta blicken så högt att man inte ser vad man sätter fötterna.
Den prioritering kommunledningen gör idag med de begränsade ekonomiska medel man har, är oacceptabel.
Vissa verksamheter får tydligen kosta hur mycket som helst.
Medan andra, som vi och de flesta Lysekils bor tycker är betydligt angelägnare, får skära ned.
Socialtjänstens personal som drabbas av personalnedskärningar och försämrade arbetsvillkor måste naturligtvis ställa sig frågan, hur kommunen plötsligt kan ha råd att bygga en strandpromenad för 10-15-20- miljoner.
Och det är givet att det är en relevant fråga från lågavlönade kommunalarbetar hur kommunledningen kan bevilja en kommunal bolagsdirektör en lön på 75 tusen kronor i månaden.
Och likaväl måste hemtjänstpersonalen kunna ställa frågan varför deras lokalproblem inte är lika angelägna som gymnasieskolan.
En relevant fråga är också vad kommunens alla konsulter i alla möjliga och omöjliga samanhang kostat skattebetalarna de senaste åren.
Socialnämnden har fått sparbeting, kultur och fritidsverksamheten skall stramas åt.
Klart det finns ekonomiska samband på lokal nivå som absolut inte får stå oemotsagda.
Och visst kan en åretruntboende fattigpensionär eller lågavlönad som har låg förbrukning och drabbas av den nya VA - taxan också ha rätt att bli förbannad.
Samtidigt som många av kategorin lågavlönade i egnahem drabbades av höjningar
beviljar kommunstyrelsens ledningsutskott utan att blinka anstånd av betalning av VA-anslutningsavgift till Havsbos bygge av bostadsrätterna i Gamlestan.
Visst är det väl talande.
Ägaren Per Mangelus som undertecknat begäran om anstånd har just sålt fastigheten Bovik för närmare 50 miljoner kr och gamla provrummet eller Wiab fastigheten stax bredvid för 20 miljoner.
Skulle inte en människa som just sålt fastigheter för nästan 70 miljoner kr kunna betala sin VA-anslutning.
Kanske har ledningsutskottet resonerat som så att det ändå är synd om P. Mangelus man måste betänka att han inte ens har en taxerad inkomst att leva på.
Mindre än en fattigpensionär!
Politiken är stort och smått men det hör ihop.
Internationell solidaritet och lokal klasskamp är två sidor av samma sak.
Kamrater, lyft blicken, men se också vad ni sätter fötterna så det inte går som med kommunens ledningsutskott som curlar för vissa och blundar eller trampar på andra.
Tillbaka
till startsidan