Kommunistiska Partiet röstade emot bolagisering i Lysekil.
Nedanstående reservation lämnade Kommunistiska Partiet när Lysekils kommunfullmäktige den 22/11-07 med röstsiffrorna 39-2 beslutat att bilda en koncern med moderbolag och bolag för teknisk verksamhet mm.
Trots att socialdemokraterna haft interna strider med avhopp och påhopp i bland annat bolagiseringsfrågan blev det inte ett knyst från någon sådan ”opposition”.
En socialdemokrat yttrade sig och det var just avgångne 75% kommunalrådet Sven-Gunnar Gunnarsson.
Han stödde sig på ett 100%igt mandat att godkänna bolagiseringen hävdade han.
Utöver detta hade han bara den yrvakna kommentaren. ”Det finns ju bolag i massor av kommuner, det är så på väldigt många håll det är inget konstigt med de” etc och ungefär.
Kustkommunen Lysekil håller som alla andra småkommuner på att med aggressiv marknadsföring profilera sig för turism.
Musslan skall bli symbolen för Lysekil är det tänkt, det har t.o.m. bildats en musselakademi och sedan några år tillbaka äger en musselfestival rum under sommaren.
Nu verkar den maritima akademin få konkurrens.
Den tystnad och slutenhet som allt mer präglar kommunledningen gör att Lysekil i dubbel bemärkelse gott kan lanseras som blåmusslans kommun.
Vi hade naturligtvis egna yrkanden som motförslag till bolagiseringen.
Nedan följer vår skriftliga reservation
Reservation § 254 Bildandet av koncern med moderbolag.
Vi tycker det är anmärkningsvärt att Kommunstyrelsens huvudargument, för en bolagisering är en rad tillkortakommande från kommunledningens sida.
”Tekniska verksamheten har inte varit tillräckligt effektiv, fastighetsunderhållet är kraftigt eftersatt o.s.v.”
Istället för att rätta till dessa påstådda eller verkliga missförhållanden som man själv bär skuld till använder man det som tunga argument för att påbörja en bolagisering på bred front.
Vi är absolut för en förbättrad organisering av den kommunala verksamheten.
Det var därför vi bl.a. föreslog att kommunen måste ”använda personalens kompetens, kreativitet och de ekonomiska medlen mer optimalt”
En bolagisering kommer att förslösa dessa resurser genom en accelererande och dyr konkurrensutsättning.
Vi kommer att få ytterligare mångmiljonkostnader för konsulter och ”beställarfunktioner”.
Det ”andra” bärande argumentet, de ”skattetekniska” fördelar som en bolagisering sägs innebära har vi inga moraliska betänkligheter emot.
Den mest omfattande skatteplanering som skett i förhållandet kommun/region/stat står Ädelreformen och LSS för och där är kommunen den stora förloraren.
Men just det ”faktum” att stat och regering gynnar bolagisering (trots skattetapp) borde mana till eftertanke.
Offentlig verksamhet är missgynnad för att inte säga diskriminerad och detta är en medveten politisk strategi för att öppna upp kommunens resurser och verksamhet för privata vinstintressen.
Kommunfullmäktiges majoritet går därför nyliberalismens krafter tillmötes med sitt beslut om bolagisering.
Bolagiseringsbeslutet togs i en anda av fromma förhoppningar och nyliberal fundamentalism.
Att en centerpartist bedyrar att hon kommer att sova gott på nätterna även i framtiden och att en socialdemokrat noterat att man bolagiserat i andra kommuner, så varför inte här, säger väldigt lite om vad framtiden bär med sig.
Det kan vara nyttigt att friska upp minnet med vad som skrevs i utredningen ”OM TEKNISKT OCH AFFÄRSDRIVANDE VERKSAMHET I LYSEKILS KOMMUN MED KONCERNPERSPEKTIV (2003).
Denna utredning ligger till grund för kommunstyrelsens förslag till bolagisering.
Under rubriken ”Motiv till kommunala bolag” skriver man.
”Att förpacka verksamheten i ett AB underlättar avveckling och försäljning av en kommunal verksamhet oavsett köpare”, samt ”ger en ökad marknadslegitimitet inom avreglerade sektorer och branscher (el och bostad) etc.”
Under rubriken, ”För och nackdelar med verksamhetsform i bolag” skriver utredaren.
”Bolagsformen förenklar vid försäljning – allt är paketerat.”
Det är en lång dags färd mot natt och väl framme är verkligheten inte så beskedlig som KS försökte framställa den på mötet.
Den demokratiska aspekten är mer eller mindre bortdribblad i beslutsunderlaget.
En poäng med bolagisering är att det blir svårare för medborgarna att utkräva politiskt ansvar.
Här uppstår lindrigt sagt ett ”demokratiskt underskott”.
Skrivningen i ägardirektiv och arbetsordning för AB Stadshuset, bekräftar detta.
Besluten flyttas ytterligare bort från det folkvalda kommunfullmäktige.
Det är stor skillnad mellan en formell rätt att få ut handlingar och en politisk församlings plikt att ta beslut på grund av korrekta handlingar.
”Frågan om utlämnandet av allmän handling prövas av antingen verkställande direktören eller någon som verkställande direktören bestämt”.
”Närvarande ersättare har att iakttaga motsvarande tystnadsplikt som gäller för ledamot” (Arbetsordningen AB Stadshuset).
Vi reserverar oss med dessa motiveringar mot beslutet att bilda koncern och bolag.
Kommunistiska Partiet
Yngve Berlin.