Som i de flesta andra kommuner pågår det en intensiv diskussion om den kommunala ekonomin i Lysekil.
Alla partier har lämnat förslag på budget för 2004 till ekonomikontoret och Kommunstyrelsen innan den 15 Maj -03.

Längre ner på sidan några kommentarer om budgetdebatten.

Här följer KPML(r):s budgetkommentar som inlämnats till KS.

KPML(r) hamnar på 50 miljoner kronor minus i vårt budgetförslag
Våra siffror härrör sig helt från nämndernas äskande, inte för att dessa täcker de absoluta behoven utan för att dessa måste kunna ses som en realpolitisk godtagbar utgångspunkt.

Slutresultatet kan tyckas hissnande med tanke på kommunens nuvarande möjlighet till finansiering. på kommunens nuvarande möjlighet till finansiering.

Vi har inte skrivit in finansieringen eftersom skatteintäkter och generella statsbidrag är prognostiserade och förmodligen korrekta, utifrån nuvarande förhållande.

Däremot anser vi att vi har anledning att politiskt förutsätta

Att 1) Staten reglerar de reella underskott man förorsakat kommunen genom införandet av bl.a. maxtaxor.

Att 2) Staten tar sitt ansvar för de löften om förbättrade arbetsvillkor för fram för allt sjukvårdsanställda. (löner, bemanning, arbetsschema etc).

Att en sådan satsning, och bara en sådan satsning kan resultera i kraftiga ekonomiska besparingar vad gäller sjukfrånvaro och ohälsa.

Genom dylika nödvändiga åtgärder kommer kommunernas möjlighet att hålla en god kommunal service åter att skapas och på sikt få positiva effekter på både ekonomi och folkhälsa.

Dock finns orosmoln vad gäller statliga åtgärder, som den förlängda sjuklöneperioden som beräknas kosta landsting och kommuner hundratals miljoner.

Arbetsgivaren skall betala ytterligare en vecka sjuklön. Småföretagare föreslås undantagna från denna "reform".

Men förmodligen inget undantag som gäller offentliga arbetsgivare, vilket skulle innebära ökade kostnader för kommuner men inte för "entreprenörer".  Snedvriden konkurrens till förfång för det samhälleliga, till fördel för "alternativen".

Med den EU och EMU-anpassade ekonomiska politiken från regering och riksdag bakbinds kommunerna att verkställa nedskärningar och utarmning.

Ett politiskt parti som står i direkt ideologisk motsättning kan dock inte bakbindas och på lokal nivå ta ansvar för denna politik.

Bara genom att redovisa en ärlig och realistisk bild av kommunens behov av resurser kan man motverka det politiska förfallet.

Om de styrande politiska partierna gör sina vallöften till konkret handling och finansierar detta genom en rättvisare fördelning av landets resurser skulle kommunernas negativa utveckling kunna brytas.

Motsatsen förskräcker och förslösar den verkliga källan till välfärd och rikedom -människor i arbete-!

Det är så KPML(r):s budgetbeskrivning måste ses.

Vi avstår preciseringar vad gäller bilaga 10 med hänvisning till de motiv vi lämnat ovan.
D.v.s., vid sidan av arbetet med att politiskt formulera kraven för den kommunala verksamheten måste blicken lyftas och fokuseras på en rättvisare finansiering i ett nationellt perspektiv.

KPML(r)  genom Yngve Berlin
 

Nedan några kommentarer till den debatt som pågår om budgeten i Lysekil.

Förutom KPML(r) har samtliga övriga politiska partier i Lysekil lydigt gjort sig till förvaltare av nedrustning och armod på falska ekonomiska premisser.

Man tävlar om att vara "duktigast" på att föreslå nedskärningar och besparingar.

Borgarna har fått en spjutspets i Lysekilspartiet och gör allt för att överglänsa dessa vad gäller åtstramningar i den kommunala verksamheten.

Men (s) ,V och mp står inte långt efter och gemensamt för samtliga är att ingen vill/vågar resa frågan om grundorsaken till kommunernas usla ekonomi.

Får denna "förvaltarmentalitet" råda går vi en bister tid tillmötes i Lysekil.

KPML(r) underkänner argumentet att det saknas pengar och att man skall "rätta mun efter matsäck", eftersom vi vet vem som plundrat matsäcken.

Det blir politisk självstympning om man accepterar kommunala ekonomiska ramar som inte på långt när svarar mot rimliga behov.

Alla i fullmäktige förekommande partier vet att staten genom en långvarig och medveten politik underminerat kommunernas ekonomi.

I sann EU och EMU anda att krympa offentlig sektor har regering och riksdag vältrat över verksamhet på kommunerna utan att bidra till finansieringen på ett rimligt sätt.

Det är en fullständigt omöjlig uppgift för kommunerna att driva den verksamhet som bara för ett tiotal år sedan uppfattades som självklar och rimlig.

Undermineringspolitiken leder ofelbart till minskad offentlig verksamhet, trots ökad eller bibehållen hög kommunalskatt, fler och höjda avgifter på kommunal service, hårdare press på de anställda med risk för ökad ohälsa hos de kommunalanställda (inte minst inom vård och omsorg).

Bara KPML(r) har tydligen politiskt intresse/mod att i budgeten försöka redovisa de verkliga behoven och peka på de verkliga problemen och lösningarna.

Skattebefrielse för storföretag och höginkomsttagare, EU-avgifter, fallskärmsavtal och hiskeliga politiker och direktörslöner betalas idag av folkflertalet som drabbas av nedskärningar och höjda avgifter.

Vad som sas på budgetmötet  20/11-03 kan du läsa HÄR
 

Tillbaka till KPML(r)