TAL AV YNGVE BERLIN VID TORGMÖTE I LYSEKIL 23/8 -03

 Det är uppenbart att förespråkarna för ett ja till EMU håller på at bli smått desperata.

Man har väldigt svårt att vända opinionssiffrorna trots att man dragit på med det tunga artilleriet,

För det måste man väl kalla tungt artilleri när konsumentminister Nykvists gör utspel om att barnfamiljerna skulle få 30.000 kr mer om året att leva på, om det blev ett JA i folkomröstningen.

 Eller Perssons tal om att ett medlemskap i EMU skulle innebära att man skulle kunna nyanställa ett par hundra tusen människor inom vård och omsorg.

Visst är det rätt sträng att slå på, det vill säga, behoven inom vård och omsorg.

Men han,  om någon är väl fel person att försöka få gehör och vinna anklang hos folket, när det inte ens gått ett år sedan Person i förra valrörelsen. lovade runt och höll tunt om mer resurser till just vårdanställda och sjukvården.

För att inte tala om vilket uselt recept EMU är om man är för, ökad social välfärd.

 Eller samme Persons tal om att villaägare skull tjänat tusentals kronor på räntesänkning om vi gick med i EMU.

Det sista inte, inte så mycket till tungt artilleri kanske, men väl en framstöt med sparbössan, som inte ens 1:a maj-publiken i Katrineholm  svalde.

 Nu sista veckan har man tydligen lagt om stil, och de 30.000 kronorna till barnfamiljerna, de två hundra tusen nya  jobben inom offentlig sektor, och den garanterade räntesänkningen tycks vara ett passerat stadium  i debatten.

Det har krympt ihop till citat  ."Jag tror att de ekonomiska effekterna av ett medlemskap är positiva, men hur mycket vet jag inte"  som Statsminister Persson uttrycker sig idag.

Nej, det sket sig med den taktiken.

Sveken från förra valrörelsen var allt för tydliga för en luttrad valmanskår.

 Nu verkar strategerna på JA sidan  istället vilja rikta in sig på de politiska argumenten, EMU som ett fredsprojekt,

Risken för utanförskap.

Och vikten av att kunna påverka.

 Men ta en funderare på det sista argumentet. "Vikten av att kunna påverka"

 I veckans numret av tidningen Riksdag och Departement får Mona Sahlin frågan.

Vilket hon anser vara det avgörande argumentet för ett ja till EMU och euron?

 EMU finns. Säger hon.  Det är 12 länder som deltar idag, och det kommer att påverka vår vardag oavsett om vi är med eller ej. Enda sättet för oss att påverka själva är att vara med.

 Detta är ett typiskt JA -argument!

 "Påverka genom att vara med",   I EU och EMU.!!

Sanningen är att EMU medlemskap ytterligare minskar vår möjlighet att påverka vår egen vardag och framtid.

Och det är väl ändå det, att påverka våra egna liv, som är intressant om man talar om att påverka politiken.

På något sätt måste väl folkets möjlighet och rätt att påverka ingå i begreppet demokrati, hur man än tolkar det.

EMU handlar inte om att folket skall vara med och påverka det politiska skeendet.

Vilket Mona Sahlin vill få oss att tro.

Tvärtom!

Att minska folkets politiska inflytande är en av poängerna med hela EU.

Makten låser in sig i EU-palatsen i Bryssel, Strasbourg och Frankfurt, bakom all folklig påverkan.

Lagar stiftas genom uppgörelser mellan medlemsländernas regeringar, bakom stängda dörrar. Eller av byråkrater.

 Sveriges riksdag har i allt fler fall bara att bekräfta beslut som regeringen redan skrivit under på.

Med EMU kommer detta att bli ännu värre.

Sverige som nation blir av med viktiga verktyg för att motverka exempelvis arbetslöshetsgisslet när man frånsäger sig beslutanderätten över valuta och räntepolitiken

De oavsättliga bankdirektörerna i Strasbourg, som skall ta över, är enligt lag förbjudna att ta emot instruktioner av vem det vara må.

Deras uppgift är att se till att den ekonomiska politiken på bästa sätt tjänar storföretagens intresse.

Inte ens Sveriges valda politiker.

Inte ens den svenske riksbankschefen kommer att kunna påverka den ekonomiska politiken i annan riktning än den som önskas av storföretagen, eller som det kallas, av marknadskrafterna.

Det är som vi sagt hela tiden och som svenska folket bittert fått känna på.

EU och EMU är ett råkapitalistiskt projekt allt annat tal är bara bluff eller skönmålning.

 När det gäller EMU valet, tycks det som om många människor tycker att det är komplicerat.

JA sidan har ett intresse av att göra frågan komplicerad.

Det får folk att tveka och bli öppna för skrämselpropaganda.

 Nu har vi på Nej sidan fått draghjälp från Svenskt Näringsliv för att göra frågan om EMU mycket enklare.

 De verkliga råkapitalisterna har tagit bladet från munnen.

Sören Gyll, direktörernas direktör har offentligt bett näringsminister Pagrotsky hålla käft.

Han tolererar inte en minister som är kritisk till EMU, så kan vi bara inte ha det. Menar Sören Gyll.     Pagrotsky  "stör debatten".

Så håll käft eller avgå är hans enkla budskap riktat till inte minst statsministern.

Det är upp till Göran Persson att verkställa direktörernas krav och han har ju redan satt munkavle på kritiska ministrar.

 Så har också  bryggeri -direktören Spendrup varit i farten och förtydligat JA sidans verkliga ambitioner.

Vi måste gå med i EMU säger Spendrup, arbetslivet måste bli flexiblare.

Vi måste få chansen att anpassa löner och arbetsvillkor till hur dom är i södra Europa .
För att än en gång citera vår käre statsminister så var han också väldigt tydlig i frågan redan 1996 då han fällde yttrandet "När den finske skogsarbetaren med glädje tar och får ett jobb i en fransk vingård, då fungerar EMU"

 Då kan man knappt hålla sig för skratt när Metalls förbundsordförande Göran Johnsson, svarar på frågan hur han tolkar "flexibilitet i arbetslivet"

Jag tänker på möjligheten att fortbilda sig inom arbetet och sådana saker säger JA-torpeden i arbetarrörelsens kärna.

 Sista dan på semestern blev jag uppringd av JA-sidan som ville ställa frågor om vår inställning till politiken OM DET BLEV ETT NEJ.

 Även om själva frågorna var som man säger, ledande.

Det vill säga"Vid ett Nej i folkomröstningen kommer arbetslösheten att stiga räntorna gå upp o.s.v". Hur kommer du som förtroendevald att försöka lösa dessa problem?

 På bland annat detta, skulle jag svara och fick tre alternativ.

1)     Göra arbetsrätten  mer flexibel.

2)     Minska den offentliga sektorn.

3)     Öka utförsäljningen av offentliga tillgångar.

 Bättre bild av vad EMU medlemskapet kommer att innebära kan man knappast få.
Får vi det inte per automatik med ett medlemskap  i EMU, är du då beredd att genomföra det utanför EMU, kunde man lika väl ha uttryckt det.

 Nej det är inte svårt att ta ställning i EMU-frågan.

 Se bara hur lätt Sören Gyll och Spendrup har tagit ställning.

Det är en fråga om vem som tjänar på ett JA eller ett NEJ.

 Carl Bild har också haft ett väldigt lätt val.

Han yttrade sig i veckan och med all önskvärd tydlighet förklarade han att "EMU är ett viktigt steg för att nå ett federativt Europa"

Vi vill forma en europeisk superstat kunde han lika väl ha sagt.

Lars Leijonborg har redan sagt det, för honom är valet heller inte svårt, han kommer att rösta JA

 Men varför skall det då vara svårt för människor som i hela sin vardag känner EU-politiken in på bara skinnet.

Man kan inte resonera som att. Visst är det jäkligt att man försämrar arbetsrätten, skär ner i vården och urholkar demokratin, .

Men det är gott att slippa växla pengar om man skall ut och resa.

 Nu när löftet om de 30.000kronorna till barnfamiljerna och de nya jobben inom offentlig sektor krymt ihop till inget, då är det bättre att man ställer frågan.

När kommer alla lågavlönade barnfamiljer att ha möjligheten att resa utomlands och stöta på växlingsproblemet.

 Nej gör det inte svårare än det är.

Gör som Sören Gyll, Spendrup och Carl Bildt, ta ställning utifrån vad som gynnar Dej och de dina.

Dom röstar för EMU.
Vi röstar emot EMU, så enkelt blir det då

 De Sveriges arbetare under nästan hundra års strid lyckats kämpa till sig i form av politiska och sociala rättigheter på arbetsplatserna och i samhället vill JA-sidan offra på den kortsiktiga vinstens altare.

 Det är därför vi kallar EU för lagstadgad Moderatpolitik.

EU har visat sig vara illa nog.

Klämmer man sedan in ett stort M i EU, får man EMU  och det kommer att göra ont värre för svenska folket.

 Det finns bara ett positivt val i folkomröstningen.  Det är ett NEJ!

Yngve Berlin KPML(r)

Tillbaka till nätverket