När jag står här och ser er som är här och visar sitt stöd för det palestinska folket så blir jag glad. Jag fylls med glädje att det fortfarande finns människor och hopp. Hopp om att världen kommer att bli bra. Att det fortfarande finns människor som bryr sig. Jag tror att det är viktigt eftersom att vi stödjer ett folk utan hopp. Ett folk som tror att omvärlden inte bryr sig om dem eftersom att deras utsikt är en stor mur, tänk er själva att ha en mur runt våran stad Lysekil och att vara rädda att aldrig kunna se resten av världen. Medan vi klagar över höjda taxeringsskatter och färjor som skymmer våran havsutsikt så kan ni tänka på palestinernas, inte bara utsikt utan möjlighet att förflytta sig inom sitt egna land. En sak som vi har diskuterat i solidaritetsgruppen är att starta en vänort som ytterligare visar vårt stöd för det palestinska folket.