Efter att Yngve Berlins Förstamajtal refererats i lokalpressen kom det en lokal insändare som angrep kommunisternas syn på kapitalismen. Här följer Yngve Berlins svar och därefter ett svar på ett svar från K Josefssons. ( Vi publicerar bara YB:s svar eftersom frågorna besvaras så konkret)

Skall vi låta spekulationsekonomin rasera det vi med möda byggt upp?

Yngve Berlin (K) svarar K. Josefssons.

Herr K Josefsson ställer i fredagens LP en rak fråga till mig om socialismen och den  kommunistiska ideologin.
Han frågar: ”Är kapitalismen ruttnare än kommunismen?”
Vi säger som när klasserna möts i VI I Femman.
På fråga A, svarar vi JA !
På resten av hans påstående om kapitalismens förträfflighet och kommunismens jävlighet måste vi ge ett utförligare svar.

K. J skriver, ”alla försök i samtliga länder där kommunism införts, har slutat i olika typer av fiasko” och så nämner han bl.a. ”djävulska fängelsestraff”, ”tortyr”, ”nomenklaturans privilegier”, ”folkmord”,  etc.
Jag tycker nog att yttrycket ”fiasko” är lite tamt och slarvigt när man talar om så alvarliga saker som tortyr och folkmord.
Men är man anhängare av kapitalism och ”den vite mannens självpåtagna” historiska ”rätt” att plundra länder och utrota hela folkslag  för sitt världsherravälde, då ligger det i sakens natur att bagatellisera folkmord och tortyr.
De socialistiska idéerna och den kommunistiska ideologin växte fram som ett försvar och en motkraft mot den kapitalistiska brutaliteten.

Detta försvar tog, och tar sig givetvis också brutala former, vem skall man skylla det på?
Folk som inte låter sig förslavas, eller?
Revolution och väpnat motstånd mot inhemskt förtryck eller ockupation är inget folken önskar, det är något man tvingas till.
Människor vill naturligtvis leva i fred och ro och kunna njuta av livet. Det är därför jag säger att, ”kapitalism är inget för vanligt folk”.
Att drömmen om socialism krossats i många av de länder som brutit sig loss från USA och övriga västvärldens utsugning har fler orsaker.
Inte minst trycket/hoten utifrån.
Alla exempel (kalla det gärna för socialistiska experiment) där folket väljer en annan väg att organisera sitt liv än på kapitalismens villkor har enat världens alla kapitalister (som annars gärna klöser ögonen ur varandra) för att krossa dessa försök.
Rena militära interventioner har parats med sabotage, embargo och isoleringspolitik.
Och visst pågår det folkmord i världen. Irak, Afghanistan och Palestina är exempel där även Sveriges regering antingen blundar för eller aktivt stödjer brotten mot mänskligheten.

Det pågår till och med ”djävulska fängelsestraff”, ”tortyr” och brott mot folkrätten på Kuba, men inte på den socialistiska delen utan på USA:s militärbas, Guantanamo.

Parallellt med ”yttre hot” har socialismen alltid ”inre fiender” och K Josefsson uttrycker det ganska bra när han nämner ”nomenklaturans privilegier” i socialistiska stater.
Arbetarrörelsen och socialismen hotas alltid av skrupulösa karriärister i leden, se bara på våra svenska exempel i socialdemokratins toppar som lever och tänker som kapitalister men som ändå dristar sig att sjunga internationalen på 1:a Maj.

Ett socialistiskt samhällsbygge fritt från saboterande revanschistiska borgare och kapitalister kommer tyvärr aldrig att kunna äga rum.
Men ju mer eniga arbetarna är om att naturresurser, produktionen och servisen i samhället skall gynna och utgå från folkets behov och inte från enskild sniken vinst, ju större är chansen att lyckas utan bitter strid.
Men utan en sådan enighet hotar idag/imorgon massarbetslöshet och materiellt och socialt elände att drabba även västvärldens arbetare och folk i en omfattning vi inte sett maken till sedan andra världskriget bröt ut.
Socialism för oss är att ta ställning för den vanlige medborgarens behov och idag handlar det om att se till att ”marknadskrafterna” inte tillåts raser den industri och social service som är grunden till trygghet och välfärd..
Det är inte konstigare än så.
Eller tycker KJ att vi tyst och snällt (dumt) bara skall vänta på att arbetslösheten skall stiga och eländet gripa omkring sig. Och hoppas på att ”krisen kommer att gå över även denna gång” som han så naivt skriver.
Javisst, antingen hyllar man kapitalismen och låter den härja fritt.
Med resultat att den teknik och det kunnande som skulle kunna komma alla till del, raseras mitt framför ögonen på medborgarna.
Eller så inser man att det är just människors kunskap, vare sig det gäller produktion av materiella nyttigheter och livsmedel, utbildning, social omsorg, eller kultur och vetenskap, som är grunden i samhället och borde vara allas gemensamma angelägenhet och egendom.
Inget att överlåta åt ruttet ekonomiskt system.
Är du inte demokrat KJ, tycker du verkligen att en äckligt rik minoritet skall ha rätt att äga och förvalta och förstöra förutsättningarna för ett gott liv för majoriteten.
Vi tycker tvärtom.
Vi tycker att majoritetens intresse av välfärd skall gå före minoritetens intresse av profit.
Klart att det går att bygga ett sådant samhälle .
Du har stärkt mig ytterligare i min övertygelse KJ.
Socialism är mänsklighetens räddning!

Yngve Berlin.

SVAR PÅ SVAR
Herr K Josefsson svarar kort men fort på mitt försök att besvara hans frågor om kapitalism kontra kommunism/socialism. Tyvärr måste jag konstatera att det tydligen var för mycket för mottagaren att få sig till livs (ett försök till) en historiebeskrivning om varför världen är våldsam och att människor i världen lider av fram för allt kapitalism och imperialism. Han avslutar sitt svar med "Något konstruktivt kan du väl åstadkomma utan att glida på projiceringar om välkända fakta". Jag tycker jag är väldigt konstruktiv när jag säger att "marknadskrafterna" inte skall tillåtas rasera den industri och sociala service som är grunden för vår välfärd. Vem hotar välfärden? Är det kommunism/socialism? Det är väl spekulationsekonomin (ett oundvikligt stadium av profitekonomin) som utgör hotet och så fort som möjligt (om än successivt) måste ersättas av en mänsklig ekonomi.
Jag tycker också att jag är väldigt konstruktiv när jag säger att samhällets resurser "borde vara allas angelägenhet och egendom". Dina sista ord i insändarsvaret är att jag "projicerar" på "välkända fakta". Jo jag tackar, du inser i alla fall att jag levererar fakta. Sedan vill du ha ett erkännande för att du tillstår att "det finns många fel i kapitalismen", men du är ju sanslöst naiv i din slutsats "den ekonomiska krisen kommer att gå över även denna gång". Till vilket mänskligt pris 12 % arbetslöshet, massarbetslöshet bland ungdomar, fler socialbidragsöden, raserad industri och massavskedande inom vård och omsorg. Och i värsta fall ett omfördelningskrig liknande 1:a och 2:a världskriget.
Behöver du fler "väl kända fakta"?
Socialism är att se till att makten över produktionsmedlen m.m. ligger i folkets händer. Hur man bygger denna nödvändiga tryggare värld/samhälle har förstås mycket att göra med hur minoriteten som förlorar sin allmakt reagerar. Du nöjer dig naturligtvis inte heller med detta svar, men du skrev inte för att få svar, du ville bara få ur dej lite gammal (genom 1:a Maj-aktualiserad) antikommunism.
Är det något jag ogillar så är det politiskt käbbel, men också osakliga påstående. Du inledde ditt första alster med skrivningen "När det råder en ekonomisk världskris ylar troende kommunister om kapitalismens ruttenhet". Jag ylade inte på 1:a Maj och inte heller är jag "troende". Men om du vill sluta tro och börja veta, då kan du gå in på vårt partis lokala hemsida där finns hela 1:a Majtalet och "konstruktivt" material att läsa.

Yngve Berlin Kommunistiska Partiet

Tillbaka till startsidan